När Johan Andersson år 1910 började röja undan ett röse som låg i vägen för hans nyodlingar  hamnade han mitt i ett 4000 år gammalt gravrum. Röset dolde nämligen en drygt nio meter lång  hällkista, som troligen legat orörd i tusentals år. Här hade traktens första jordbrukare begravt sina döda,  kanske i generationer. Under den yngre stenåldern, för ungefär 4000 år sedan, flyttade nybyggare in i  de djupa skogarna. Människor röjde för betesmarker och odling och landskapet blev mer öppet.  Kvar av nybyggarna finns deras gravar, hällkistor. De finns i hela Götaland, men man hittar även  hällkistor i Närke, Värmland och Uppland, ofta på ställen där människor inte varit bofasta förut.  Gravmonumentet i Skogsbo är en av de få intakta hällkistorna i landet från denna tid. Efter Johan Anderssons upptäckt undersöktes graven år 1913 av arkeologen Sune Lindqvist.  Förutom benrester av de döda, fann han gravgåvorna som de har fått med sig, bland  annat tre keramikkärl, smala skifferhängen, pilspetsar och 19 dolkar av flinta.  I gravkammaren fanns också en bronsspiral och ett litet armband av brons.  Efter urgrävningen restaurerades graven och täcktes med en jordhög. Den nutida ingångsdörren är i fel ända. Det rum som man nu kommer ner i är egentligen den inre  gravkammaren, där den största delen av fynden fanns. När graven byggdes var ingången i den  andra södra ändan, som leder in i det mindre förrummet. Det som gör hällkistan i Skogsbo särskilt intressant är de två skiljeväggarna i förrummet. Båda gavelväggarna har hål, som är ca 35 cm i  diameter. Sådana här hällkistor med hål i gavlarna finns bara i nordvästra Götaland, flest mellan  Vänern och Vättern. Men under samma tid byggdes i norra Frankrike och södra Belgien en liknande typ av hällkistor, med liknande keramik som den svenska. Fanns det kontakter  mellan samhällena? Något säkert svar lär vi inte få.

Koordinater: 58.003349, 13.19956

Tänk på att fornlämningar är skyddade enligt lag

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

5 Bilder