Kälvene Kyrka

Falköpings Kommun

 

Kälvene kyrka tillhör Yllestads församling. Kyrkan har anor från 1100-talet med en tillbyggnad på 1700-talet. Kälvene kyrka är

högt och fritt belägen i östra delen av socknen och syns från stora vägen där den ligger, liten, grå och ganska oansenlig. Det syns

att detta är en 1100-tals kyrka, även om den fått sitt nuvarande utseende genom viss tillbyggnad och förändring på 1700-talet. Den

är uppförd av råsten och murbruk och består av ett högre och bredare långhus och ett lägre, jämförelsevis långt, rakslutet kor. Man

kan se att koret en gång, troligen på senare hälften av 1700-talet, blivit tillbyggt på längden. I väster, där det höga, spetsiga röstet är

kraftigt sneddat och där kyrkan nu har en gavel utan dörr men med ett fönster i mitten, har förr funnits ett torn som förmodligen raserades

i början av 1700-talet. Senare, på 1780-talet, bygges istället den nuvarande klockstapeln på ett underlag av stenar som tydligen tillhört det

nedrasade tornet. Kyrkans ytterväggar, som varit rappade, är nu endast överslammade, så att stenarnas konturer är väl synliga. På söder-

väggen nära intill nuvarande vapenhuset syns delar av den vackra, rundbågiga portalen till den ursprungliga, nu igenmurade ingången till

kyrkan. Vapenhuset på södersidan har jämna, slätrappade väggar och är uppfört så sent som 1929. Det ersatte då ett vapenhus av trä

från 1790-talet. Ytterdörren av kraftig furu med järnlameller är kyrkans ursprungliga ytterdörr. Mot vapenhusväggen står uppresta några

gamla, skadade gravstenar, bland annat en medeltida sten med korsblomma. Där finns också en rund kalkstensplatta med ett hål i mitten

som en gång utgjort foten till kyrkans gamla dopfunt. Genom hålet fick det använda dopvattnet rinna ned i jorden under kyrkgolvet. Inne i

vapenhuset finns en så kallad straffstock, förmodligen från 1600- eller 1700-talet. Man räknar med att inte mindre än fyra brottslingars ben

en gång klämdes fast i den. Här finns dessutom en mindre kista av trä samt en kopparskål i en träställning som användes då kollekten inte

togs upp med håv. Koret är betydligt smalare i själva långhuset men får ändå på norrsidan ge rum för predikstolen. Denna är ett arbete från

1800-talets mitt och har inga särskilda skulpturer. Ovanför hänger Andens duva som tecken på att Anden skall följa med ordet. Framme vid

altarringen finns ett ganska högt krucifix, snidat i trä. Det står på ett fundament på altaret och avtecknar sig mot korfönstrets antikglas. Arbetet

är utfört på 1930-talet av träsnidare K. Johansson, Sandhem och skänkt till kyrkan av en tidigare församlingsbo. Vid foten av korset finns

symbolerna för kärleken och hoppet (det brinnande hjärtat och ankaret) vilka förut tillhört det förgyllda träkors från 1870-talet som nu är

insatt i det nedersta av de två korfönstren i söder. Själva altaret är av sten men på sidorna beklätt med trä. Denna träbeklädnad har på fram-

sidan en i sitt slag säkerligen unik målning från 1700-talet föreställande Nikodemus besök hos Jesus om natten. Istället för antependier

används sedan 1968 ett altarbrun från Monica Bertilsons ateljé i Vara. Sakristian är byggd samtidigt med vapenhuset. Tidigare fanns en

sakristia av trä, byggd 1793. Bland nattvardskärlen märker vi särskilt kalken och patenen. Kalkens konstnärligt förnämliga fot och stängel

är från 1500-talet liksom den fint formade patenen. Ljusbågen som nu är placerad framme i koret vid första bänkraderna fanns tidigare på

läktarbröstet innan orgeln byggdes 1953. Det femstämmiga orgelverket byggdes 1953 av orgelbyggare Johansson i Liared

 

Koordinater X 6443559, Y 1377119

Se bilderna i ett bildgalleri