Kyrkas historia är nära sammanlänkat med godset Hjulebergs. När släkten Lilliehöök köpte godset på 1600-talet började man omedelbart bygga om och till kyrkan. Godsägaren och den förste svenske landshövdingen i Halland, Bengt Lillehöök dog emellertid redan 1665, men hans intentioner fullföljdes av han maka Anna Ekeblad, och kyrkan fick då i stort sitt nuvarande utseende.
Det Lilliehöökska gravkoret byggdes under de här åren. Där vilar Bengt Lilliehöök och 24 andra medlemmar av hans ätt.
1658 hade han blivit erbjuden tjänsten som landshövding i Trondheims län men tackat nej, och istället - med all rätt - ansett att Halland lät som ett bättre val. 1662 köpte han Hjuleberg, som sedan under flera generationer var släktens huvudgård. Rummet ovanför gravkoret var tidigare herrskapsbänk för Hjuleberg, men är nu kyrkans sakristia.
Istället är två bänkar i kyrkorummet reserverade för medlemmar av Hjuleberg.

Ett begravningsvapen över landshövdingen Bengt Christoffersson Lilliehöök hänger på den södra väggen.

Till kyrkan hör även den Thottska gravkammaren, som vi finner rakt under koret, och där har ett tiotal medlemmar av ätten Trott fått sitt sista vilorum.

Större delen av kyrkans inventarier härstammar från 1600-talet, såsom predikstol och altaruppsats. Uppsatsen kröns av Karl XI:s namnchiffer, och på uppsatsen som bekostades av Bengt Christoffer Lilliehöök och hans maka finns också de båda givarnas vapensköldar.

Takmålningarna, liksom målningen av flera inventarier, utfördes 1767 av , som var målare i Varberg, trots att han aldrig var ansluten till något skrå. Målningarna tillkom på privat initiativ och bekostades av Hans Adolph Lilliehöök som vid den tiden var kyrkans patronus. Det är anledningen till att målningarna nästan uteslutande är av dekorativ karaktär, utan de vanliga bibliska motiven. Målningarna har målats över ett stora antal gånger, men har i görligaste mån återställts i långhusets östra gavelparti. Målaren Johan Adolf Spaak har själv signerar sina målningar bakom orgelläktaren.

Dopfunten från 1953 är huggen i medeltida stil av konstnären Erik Nilsson, Harplinge av sten som är hämtad från godset Hjuleberg.
Tillhörande dopfat av mässing är från 1636.

På norra väggen hänger en kristusbild samt aposteln Johannes och jungfru Maria. Krucifixet är från 1600-talet, emedan de övriga skulpturerna troligen är från 1700-talet.

Ett votivskepp är från 1886, och skänktes till kyrkan av Signe Puggaard, änka till godsägaren och skeppsägaren Rudolf Christopher Puggaard på Hjuleberg, som drunknade i samband med en sjöolycka. Votivskeppet restaurerades 1952 på Sjöfartsmuseet i Göteborg.

1885 skänkte Signe Puggaard en mindre kopia av Bertel Thorvaldsens kristusstaty till kyrkan, men den var försvunnen efter renoveringen av kyrkan som skedde då patronatsrätten upphörde 1927. Troligen blev statyn då så illa skada att den inte längre kunde vara på plats i kyrkorummet. 2020 hittades statyn i en låda på en vind, och hembygdsföreningen beslutade att ta  kostnaden för renovering av statyn.  2021 kom den åter på plats i Abilds kyrka.

Mattan i koret som har namnet ”Trappan till korset” är gjord av konstnärinnan Louise Treschow 1975. Hon har också ritat ljuskronan över dopfunten.

Ikonen som står i nischen bakom dopfunten är målad av Maj-Lilian Mjöberg och visar Jesus dop i floden Jordan.

Den gamla ljuskronan, med sin tio ljus som symboliserar de 10 budorden, stals nyårsnatten 1993-94, men man lät tillverka en ny för försäkringspengarna.

Läktarskranket fick sina målningar under andra halvan av 1600-talet, och visar Kristus och de tolv apostlarna.

1759 skänktes en orgel till kyrkan med 7 stämmor av ryttmästaren Lilliehök. men den nuvarande fasaden hör till en orgel som kom på plats 1853 för en orgel byggd av Johan Niklas Söderling, Göteborg, bekostad av Hans Christoffer Puggaard. Orgelveket är dock från 1927 tillverkat av M. J. och H. Lindegrens Orgelbyggeri, Göteborg.

Källa: Svenska Kyrkan

Tillbaka till kyrkan