Av glasbrukets ägare fick kapellet nattvardskärl, en dopskål med tillhörande piedestal i vitt porslin tillverkade på Rörstrand.

När kapellet firade 50 år söndagen den 27 augusti 1944 var det bland annat i närvaro av ärkebiskop Erling Eidem som hade en alldeles speciell koppling till Fåglaviks kapell. Han var son till Anders Magnus Andersson som genom sin donation grundade kapellet. Assisterad av kontraktets präster höll han högtidsgudstjänsten. Efteråt bjöds alla in till kyrkkaffe i brukets sliperi där omkring 1.000 personer lyssnade till tal och sång.

Bruket har haft stor betydelse för kapellet. I takryttaren sitter en klocka som tidigare använts som vällingklocka vid glasbruket. Klockringning sker nu liksom då för hand.

När kapellet 1952 överlämnades till församlingen var byggnaden i dåligt skick och man beslutade att det skulle renoveras. Arkitekten Sigfrid Ericson ritade en om- och tillbyggnad som genomfördes i mitten av 1950-talet.
Genom en donation från den kyrkliga syföreningen byggdes samtidigt en församlingssal i väster. Återinvigningen skedde 13 november 1955. Ett år senare invigdes altartavlan som utfördes av konstnär Bengt Hamrén, och ett nytt altarbrun tillverkades av Sofia Widén från Borlänge.
Kapellet fick åter renoveras 1960 under lednings av byggmästare Ivan Sylvén, efter att man upptäckt svamp i golvet.

Ursprungligen leddes psalmsången av glasbrukets musikkår, men i början av 1900-talet inköptes ett mindre orgelharmonium. År 1960 införskaffades ett orgelpositiv från A. Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg.

Kapellet stängdes 2010 men istället för att rivas som det att genomgå en renovering, och man hittades då i en garderob två kandelabrar av mässing och färgat glas. Dessa är nu framtagna och står på hedersplats i koret. Kapellet återinvigdes i december 2015.

Till Fåglavik hör historien om Elisabeth Hesselblad, som blev saligförklarad av påven år 2000 och helgon sommaren 2016. För att bli detta krävs att det sker ett mirakel kopplat till personen. Detta och bland annat hennes barmhärtighet gjorde att hon upphöjdes till helgon.

Det var här i Fåglavik hon föddes den 4 juni år 1870 och det var också här hon tillbringade sitt första år, innan familjen året därpå flyttade. I en bok om Moder Elisabeth återges historien om hennes födelse: Ingen barnmorska hade stått att få, och därför hade en gumma som hette Stina tagits till hjälp. Hon tog barnet och lade det alldeles naket på stenhällen framför kakelugnen. Modern sade då: "Vad gör du med flickan?" – "Jo", svarade gumman, "det här barnet har stora prövningar framför sig, hon måste härdas i tid.”

18 år gammal begav hon sig till USA där hon utbildade sig till sjuksköterska och det var där hon kom i kontakt med katolska kyrkan. Den 15 augusti 1902 blev hon katolik och hon drogs till Rom dit hon flyttade så småningom. I Rom grundade hon, efter att fått flera uppenbarelser Birgittasystrarna, som nu finns i Rom och på fler är 50 platser i världen, bland annat i Djursholm och i Falun här i Sverige. Birgittasystrarna i Vadstena är dock en medeltida gren av samma orden, men det var just tack vare Moder Elisabeth som orden kunde återvända till Sverige.

För att bli helgonförklarad krävs att man har gjort ett mirakel, godkänt av kyrkan. Efter bön till Elisabeth blev en Birgittasyster fri från TBC i Mexico. Och en pojke från Kuba har blivit frisk från cancer också efter förbön till Moder Elisabeth.

Moder Elisabeth är inte bara utsedd till helgon av den katolska kyrkan. Staten Israel tillerkänt henne 2004, som en av mycket få svenskar utmärkelsen Chassidey Umot Haolam (חסידי אומות העולם), i översättning Rättfärdig bland folken
Under andra världskriget gömde och skyddade hon förföljda judiska flyktingar i klostret på Piazza Farnese och ordnade där en provisorisk synagoga.

Numera finns precis i anslutning till Fåglaviks kapell, ett minnesmärke över denna mycket märkliga kvinna, det första svenska helgonet på 625 år sedan Birgitta helgonförklarades år 1391.

Källa: Svenska Kyrkan

Tillbaka till kyrkan