Seglora gamla prästgår byggdes 1793. Detta skedde efter det att biskopen i Göteborgs stift påpekat att den föregående prästgården låg olagligt nära kyrkan. Prästgården målade röd och den hade ett flertal ekonomibyggnader och det har funnits både brygghus, bakarstuga, bod, visthus, ladugård, stall, fårhus, svinhus, drängstuga, torkrum kölna och hemlighus.
Under 1800-talets senare del var prästgården vitmålad och hade två glasverandor. På den tiden fanns det också en farstu utanför köket.
Kyrkoherden flyttade till Fritsla 1918, prästgården blev komministerboställe och jordbruket blev utarrenderat. 1940 flyttade så komministern till den nya prästgården som användes som militärförläggning under kriget. Slitaget blev hårt och man visste inte vad man skulle göra med byggnaden. Syfabrik eller till och med rivning var några av alternativen. 1949 överläts vården av huset till Stiftelsen Seglora Gamla Prästgård och året efter fullbordades den första etappen av renoveringen. Prästgården började användas av olika föreningar som Lottakåren, Röda Korset och Syföreningen. 1950 bildades Seglora hembygdsförening och den har sedan dess haft sin hemvist i prästgården. Prästgården är en viktig samlingslokal i Seglora och bland det många aktiviteterna märkts särskilt den årligen återkommande midsommarfesten.
På 1970-talet renoverades byggnaden och 1999 lades ett nytt tak. Seglora gamla prästgård är skyddat byggnadsminne sedan 1963.

Bredvid prästgården ligger Lundastugan den stugan uppfördes omkring 1820, möjligen tidigare på en plats som kallas Lunden. Lunden var ett torp under Årbo gård, Seglora socken och låg nära den plats där Gäddereds motorbana nu ligger. Stugan skänktes 1954 av ägaren Harry Hansson, Årbo gård till Seglora hembygdsförening.
Hembygdsföreningen flyttade stugan till hembygdsgården 1957. Detta skedde med ekonomisk hjälp från kommunen och ett stort frivilligt arbete av medlemmarna.  Foto Glenn Murberg 2015-05-31