Det gamla lasarettet stod färdigt år 1893 Detta är Borås tredje lasarett med hela 130 sängplatser som fördelades på fyra vårdavdelningar. Varje avdelning bestod av en stor sal och innehöll 16 patienter, dessutom fanns det ett par rum med färre platser. De kvinnliga patienterna sköttes av ett biträde och de manliga av en vaktmästare. Ända in på 1900-talet fanns här endast en utbildad sjuksköterska, operationssköterskan. Övrig personal fungerade som sjuksköterskor men kallades för fröknar, personalen bodde inom sjukhusområdet.
1895 publicerade Wilhelm Konrad Röntgen sin upptäckt av röntgen, hösten 1908 beslutade Älvsborgslandstinget att köpa in en röntgenapparat till Borås lasarett. Apparaten kostade 4000 kr och fanns i bruk på lasarettet från år 1090. Kring sekelskiftet vårdades ca 1000 patienter per år på lasarettet, år 1914 vårdades 2000 patienter och under året utförs 1078 operationer. 15 år senare vårdas 3000 patienter på lasarettet. Men man ansågs det ha tjänat ut sin roll och då byggdes Borås nya lasarett på sin nuvarande plats, det invigdes den 18 januari 1930.
De tidigare lasaretten i Borås
Det första lasarettet 1782 - 1822 i Borås byggdes år 1782 i korsningen av Stora Brogatan och Hallbergsgatan men byggnaden blev offer för lågorna vid stadsbranden 1822, men man återuppbyggde det provisoriskt. Det innehöll 5 rum och 6 sängar.
Det andra lasarettet 1828 – 1893 byggdes år 1828, som även kallades Holmers lasarett, byggdes på mark som avyttrades från lasarettsläkare Holmers egendom Bäckäng, där nuvarande Kulturhuset ligger i dag. Det var ett envånings trähus med 12 sjuksalar och 34 sängar
Lasaretten blev senare Borås kommunala flickskola som senare blev Åsboskolan och nu använder Borås Stad byggnaden med bl.a. administration och fullmäktigesal.

Här ser vi gamla lasarettet i en annan vy Åsbogatan – Sturegatan.
Det är en ganska ståtlig byggnad som fortfarande finns kvar i dag, förutom det lilla huset på bilden. Bilden är nog fotograferad på 1930-talet, troligen är det barnen på bilden som är på väg till skolan men det är bara en gissning från min sida. Även den här bilden ser vi ingen bil i sikte utan bara människor, ser ganska kallt ut på bilden.

Några Facebook Kommentarer
¬-Min far o hans familj växte upp på Sparregatan i under 1900-1920-talet, han berättade att på den tiden kunde alla 5 syskonen åka långkälke hela Åsbogatan från i höjd med Läroverket o ner till Viskan, kul att se att det var mer ungar ute på gatan än det fanns bilar o att det gick att leka på gatan
- Härlig åktur - men vad jobbigt att ta sig upp för backen igen. Hur många turer kunde det bli?

- Vi gjorde sparktåg och åkte nerför Kvarngatan- men grusbilarna kom alldeles för fort tyckte vi.

- Tänk att man inte var så intresserad av historia förr... Så roligt att få veta!