Hemligheten under Caroli Kyrkan
En repris på hemligheten i samband med Släktforskningsdagarna i Borås. Har du chansen att gå på denna guidning så tycker jag att du ska göra det. Den 15 oktober fick jag möjligheten att komma ner under Caroli Kyrkans ”källare”. Jag gick säkert omkring där i 1 ½ timme till 2 timmar och studerade dessa gravlämningar och även med kameran i högsta hugg. Det var en upplevelse att se detta och vill nog åka tillbaka dit igen och titta men denna gång med en guide,
År 1938-1939 det var då man gjorde upptäckten under golvet i kyrkan. Man skulle göra att förstärkningsarbete av grunden och fann dessa gravar under större delen av kyrkans golv. Sedan år 1804 hade inga begravningar i kyrkan ägt rum, redan år 1795 betygades vid biskopsvisitationen detta år att grav sättningarna i kyrkan mycket sällan ägde rum.

Så här såg det ut efter man hade brutit upp kyrkans golv. Efter 1822 års stadsbrand hade gravarna dolts av det nya trägolvet om man då lade in. De upprepande stadsbränderna hade till stor del förstörts gravarna och gravstenarna i kyrkan. De fåtal gravstenarna som återstod efter 1882 års brand lades i de dåvarande vapenhuset, några fragment finns i tornet. Man fann även några brandskadade eller sönderslagna gravstenar påträffades vid grundförstärkningsarbetet. Man fann även beslag av koppar, handtag av järn samt några enstaka mynt, de flesta från 1680-talet bakom altaret fanns man ett mynt från 1625.

Den första som begravdes under kyrkan var en man vid namnet Arvid Haqvinus Hornius som avled 1652. Beslut om fri grav för kyrkoherden hade fattats år 1676. Prosten Johan Sandman förvärvade en egen grav framme vid koret. Det fanns cirka 80 gravplatser och kropparna låg kvar fram till 1938, resterna av gravväggarna finns kvar som ni ser på bilderna, liksom finns både kisthandtag och beslag kvar. Ville man ha en gravplats så nära altaret som möjligt desto dyrare blev det.

Carolikyrkan är en väldigt spännande plats att gå till att titta på dessa underbara målningar i taket och att det är Borås äldsta byggnad från år 1669. Kyrktornet hade inte hunnits bygga innan det var dags för första stadsbranden år 1881 sedan har ju det varit tre stadsbränder till 1727, 1822 och 1827 enda gången kyrkan klarade sig undan lågorna var vid senaste branden. Väggar och pelare är ursprungliga och därför ser hela byggnadsstilen som den alltid har gjort.
Redan på 1200-talet fanns det en stenkyrka på denna plats och innan dess fanns det minst en kanske två träkyrkor. Så på platsen där Carolikyrkan står kan vara över 1000 år gammal kyrkoplats.