Algot Johanssons Konfektionsfabrik grundades år 1907 av knallen och gårdfarihandlaren Algot Johansson från Roasjö. Företaget startade som förläggarverksamhet i förening med partiaffär. Fram till år 1921 var rörelsen helt grundad på hemarbete en verksamhet som när det var som störst och omfattade 1500 personer. År 1929 flyttade verksamheten in i de nybyggda lokalerna vid Bryggaregatan och redan år 1932 införde Algots som det första företaget i Sverige, det löpande bandet. Tillverkningen omfattade vid denna tid arbetskläder samt sport- och fritidskläder för herr, dam och barn. År 1944 hade företaget nått en position som ett av landets största konfektionsföretag och hade 650 anställda. Under efterkrigstiden expanderade företaget betydligt och i samarbete med några få stora detaljister blev Algots marknadsledande på barn- och arbetskläder. Man byggde till och med upp en ”egen” stadsdel, Hedvigsborg där man byggde upp bostäder år de många invandrarna som kom ifrån Finland och Jugoslavien. Under en högsäsong i slutet av 1960-talet kunde företaget sysselsätta 2000 personer i Borås. Under perioden 1974-1976 inleddes en period av kraftig nedgång i företagets lönsamhet och minskade drastiskt med 1000 personer och 1977 var konkursen ett faktum.
Den första byggnaden uppfördes alltså år 1929 efter ritningar av Albin Lönnqvist och den bestod av 4 våningar samt en fönsterbeklädd källare och vindsvåning, den avslutades med ett sadeltak. Byggnaden hade ursprungligen en stor naturstensportal mot Bryggaregatan som troligtvis togs bort i samband med utbyggnaden år 1936. Det var även Albin Lönnqvist som stod för dessa ritningar och denna gång blev det en byggnad i 5 våningar som placerades på gården i vinkel mot den gamla byggnaden, ytterligare en utbyggnad gjorde år 1939 den bestod av en 4 ½ våningar hög byggnad utmed Bryggaregatan samt en lägre 2 våningsdel på gården.

År 1944 var det dags igen att bygga ut, 2 stycken 4 ½ våningsbyggnader byggdes utmed Bryggaregatan och Fabriksgatan. Dessa två delar binds ihop av ett 8 våningar högt hörntorn och tornets fasader avviker från byggnadens övriga tegelfasader. Byggnaden står idag till stora delar oförändrat sedan den uppfördes. Hela anläggningen användes år 1947 på följande vis: Nedre samt övre källare användes som lager och i bottenvåningen fanns expedition samt kontor och utställningslokaler.

Foto Glenn Murberg 20150926

En bild som jag fotograferade år 2015 över Algots Johanssons livsverk. Andra våningen fungerade som lager och tredje våning fanns sysalar, läggrum och pressrum här fanns även omklädningsrum och kontorsutrymmen. Fjärde våningen utnyttjades till största del som sysal men även här fanns det omklädningsrum och vindsvåningen fungerade som lager och tillbehörslager. Det vore roligt att veta vad de översta våningarna i tornbyggnaden användes till, vet du detta får du gärna skicka ett mail till mig.