År 1878 grundade Mauritz Nilsson från Toarp firma ”Mauritz Nilsson” en förläggarverksamhet för tillverkning av handvävnader samt partiförsäljning av manufakturvaror. År 1896 inköptes en stenbyggnad av Borås Mejeri AB som blev grunden för Dalhems Väfveri. Företaget ombildades till aktiebolag först år 1913. Tillverkningen vid väveriet omfattade huvudsakligen bomulls- och konstsilkevävnader och nouveauteér. En rad utbyggnader under perioden 1896-1913 omfattade anläggningen 2 väveribyggnader samt kontor och ångpannehus i sten. Fullt utbyggt år 1913 hade väverietn 290 vävstolar samt ett eget appreturverk. Vid mitten av 1940-talet fanns 115 anställda vid väveriet. Verksamheten lades ned 1956 och byggnaderna använder under en lång period på 1970- och 80-talet av en möbelfirma. 1994 ödelades anläggningen delvis vid en omfattande brand och de äldsta delarna revs som en följd av branden. Under 1995 har samtliga kvarvarande byggnader rivits förutom den före detta kontorsbyggnaden. I dag används det gamla kontoret som en moské.

Foto Glenn Murberg 20150612

Så här såg det ut år 2015. Byggnaden uppfördes troligen strax före sekelskiftet som lagerbyggnad i 2 ½ våning och troligtvis är det lars Kellman som stod för ritningarna. Byggnaden tillbyggdes kraftigt mot öster år 1909 och ombyggnadritningarna stod Lars Kellman. Den tidigare relativt enkla tegelbyggnaden fick vid ombyggnaden ett mer representativt utseende främst i fasaderna mot väster och söder. Väveriets kontor inreddes i den äldre delen och ett burspråk tillkom som markerade var chefen hade sitt kontor. En ny representativ entré tillkom även mot Magasinsgatan. Den är i dag igensatt på ett okänsligt sätt. Vid ombyggnaden berikades byggnaden också med tre frontespiser i fasaden mot Magasinsgatan, dessa bågformade frontespiser ger byggnaden ett jugendinspirerat uttryck.
Byggnaden användes efter 1909 på följande sätt: Bottenvåningen innehöll kontor, kassavalv, packrum samt syningsrum i den västra delen. Den östra delen utnyttjades i sin helhet som lager och hela andra våningen samt sannolikt även vindsvåningen som lager. Byggnaden står idag i princip oförändrad sedan ombyggnaden 1909. Dock har de ursprungliga fönstren bytts ut och den före detta huvudentrén satts igen. Trots dessa förändringar har byggnaden sin karaktär bevarad. Byggnaden är idag den enda kvarvarande äldre industribyggnad utmed Magasinsgatan, den står kvar som ett minnesmärke över ett av stadens första och tätast bebyggda industriområde och dess placering i närheten av Borås centralstation berättar om järnvägens betydelse för den industriella utvecklingen i staden.