Gustav Adolfskyrkan

Borås andra kyrka som byggdes mellan åren 1903 – 1906. På 1880-talet började Carolikyrkan bli för liten för Borås när befolkningen växte och då kom två förslag upp, antingen ersätta kyrkan med en helt ny och större eller att bygga en ytterligare kyrka på en annan plats. Valet föll till slut att man skulle bygga en ny kyrka och under slutet av år 1886 tillsattes av kyrkostämman en kommitté med prosten Enander som ordförande som skulle reda ut fråga och komma med detaljerade förslag. Bilden är fotograferad runt år 1913 och kyrkan är inte så gammal då.
Man anlitade Adrian C Peterson till rådgivare och Adrian undersökte 8 olika platser för den nya kyrkan innan han hittade en plats där man kunde bygga Borås nya kyrka och det blev en plats på landeriet Lugnet. Stadsfullmäktige beslutade den 22 juni år 1897 för att kostnadsfritt upplåta mark till den nya kyrkan. Det första förslaget till kyrkans utformning kom ifrån Adrian C Petersons och Carl Crispin i september 1897 var en centralkyrka med ett stort torn i väster, fyra runda trapptorn och taket skulle bestå av ett stort valv över kyrkorummet. Kyrkan skulle rymma 1500 personer och kosta 175 500 kr att bygga. Istället för att ta deras förslag kom kyrkostämman att utlysa en tävling. Premissen var att kyrkan inte fick kosta mer än 200 000 kr och till tävlingen kom det in 16 olika förslag och det vinnande förslaget kom ifrån Carl Bern i Berlin. De slutliga ritningarna blev klara år 1889 och kostnaden låg då på 250 000 kr och efter några justeringar så godkändes förslaget år 1901.

Foto Glenn Murberg 20090509

Så här såg kyrkan ut år 2009 och området har ju ändrats en hel del runt om kyrkan
På våren år 1903 så påbörjade man arbetet med grunden och i juni samma år var grunden klar. Kyrkan stod färdig år 1906 och invigdes av biskop Hjalmar Danell på Kristi himmelfärdsdag samma år. Kyrkan är en kort enskeppig långhuskyrka med tvärskepp och rakslutet kor. Exteriören knyter an till nygotiken bland annat genom tornet, tvärskeppet, koret, strävpelarna, de spetsbågiga fönstren och portalen. Det finns andra delar i utformningen så som trapphusen och byggnadsmaterialet på utsidan som återspeglar en modernare stil. Sockeln består av granit medan resten av väggarna är normalformatstegel, tre band av granitdelar av väggarna horisontellt och av samma granit utgörs även fönstrens ramverk. Huvudportalens kolonner och arkivolter utgörs av gotlandssten och takläggningen av skiffer från Grythyttehed medan tornspetsen är täckt av koppar. Tornet har spetsbågiga valvöppningar till klockhuset, dess kolonner är av svart granit och kapitälen av brun belgisk sandsten. Tornet avslutas av gavlar i norr och söder varifrån tornspiran med fyra tureller börjar. Runt tornspetsen finns en krona och högst upp ett klot krönt med ett kors.
I denna kyrka har jag blivit döpt i och likaså varit på många skolavslutningar och även begravningar. Det är en mycket vacker kyrka både ut- och invändigt. Sedan tycker jag att det har området runt om har blivit vackert sedan det blev P A Halls terrass.

PDF-fil