En vacker bild i korsningen Lilla Kyrkogatan, Smedsgatan och Strandgatan och när man fotograferade denna bild var året 1920. Det verkar vara en lugn dag det kan ju vara söndag, två damer står i hörnet på trottoaren. Tittar man på gatan och trottoarerna så är dom kullerstensbelagda och raka snygga kanter. Sedan all de snugga vattenrännor ifrån huset ut mot gatan nedanför stupröret och sedan de snygga via stenplattorna på trottoaren. De flesta byggnaderna i dessa kvarter är en del av träbebyggelsen från 1804-talet. Det enda trähuset som står kvar här är där de två damerna står men det är ganska så ombyggd och fått en ny bottenvåning och en ny övervåning och det gjordes i mitten av 1920-talet.

Här är en annan bild på Smedsgatan till vänster och huset i hörnet hade Möbelmagasinet tagit upp för skyltfönster i fasaden och arbetet är i full gång och året är 1930. Huset det revs år 1963. Här på Smedsgatan startades Borås första färgeri år 1696 av Abraham Langlet, när Carl von Linne år 1746 besökte Borås noterade han att det fanns 3 stycken färgerier i Borås. Färgeriet på Smedsgatan blev föregångaren till en liten fabriksanläggning i trä som år 1870 flyttade ut till en tomt i Stadsparken men fabrikens kontor låg kvar på färgeriets ursprungliga plats och det fanns en fast förbindelse över Viskan via en spång mot Bäckegränd. Under åren 1855 – 1910 var ångfärgeriet i fabrikören C M Lundbergs och hans familjs ägo. Lundberg var en av stadens ledande profiler och han var bland annat pådrivande vid anläggandet av Stadsparken. Han var också en framsynt fabriksidkare och är känd för att vara den första färgaren i Borås som började använda konstgjorda färgämnen. Efter att företaget sålts år 1910 ändrades namnet till Fabriken Kilen och verksamheten gick i konkurs år 1922 och byggnaderna inklusive bostäder för några familjer revs i mitten av 1920-talet. Den öde fabrikstomten införlivades senare med Stadsparken när den utökades mot öster på 1930-talet.