Lugna gatan från Åsbogatan och norrut. De enda huset som finns kvar i dag är Strömqvist gården till vänster av alla träbyggnaderna, de andra är tyvärr rivna. Skulle tro att denna bild är fotograferad runt 1920 eller 1930-talet. Man ser att bilden innehåller av den låga trähusbebyggelse som har tillkommit efter 1827-års stadsbrand och som hade sina rötter i det gamla bondesamhällets handelsstad. Trots en ny byggnadsstadga från år 1975 hade givit förutsättningar för att bygga högre och större hus, trähus fick endast byggas i tre våningar och stenhus i fyra våningar. Så Borås centrala delar hade endast förändrats i en liten omfattning och de nya bestämmelserna slog också fast att nybyggnader utmed Stora Brogatan, Österlånggatan samt vid Stora Torget endast fick uppföras i sten. Relativt få nya hus byggdes fram till 1890-talets första hälft och på en karta från 1887 kunde man se att antalet bostadshus i sten ännu inte uppgått till 15 stycken.
Vid tiden Borås grundläggning år 1621 var rutnätet mönsterbildande, bebyggelsen planerades med rektangulära kvarter åtskilda av gator, som alla var lika breda. Man bildade torg genom att vissa kvarter lämnade tomma. De tidiga stadmiljöerna var inte alltid så trevliga med bland annat lera, hästspillning och sopor på gatorna. Carl von Linné vid sitt besök år 1746 tyckte dock att Borås var en mycket snygg och renlig stad där gatorna trots en tids ihållande regn var torra tack vare att de var stenlagda och sluttande. Vid denna tidpunkt var gatorna ca 7 meter breda och i dag så är Stora Borgatan och Österlånggatan 10,5 respektive 12 meter breda. Efter den fjärde stadsbranden gjordes radikala gatubredningar av Yxhammarsgatan, Allégatan och Lilla Brogatan för att brandsektionera staden och då fick dessa gator sina nuvarande mått; 30, 23 respektive 16 meter. Man försåg även gatorna med dubbla trädrader som skulle försvåra spridningen av bränder. Vi får verkligen hoppas att Borås inte drabbas an någon mera stadsbrand utan fyra stadsbränder är nog ändå.