På Stora Brogatan mellan Hallbergsgatan och Holmsgatan låg flera stora handelsgårdar. Handlaren Oscar Wennbergs gård på tomtnummer 219 och 222 alltså Stora Brogatan 9 som taxerades 10 000 kronor medans hans egen inkomst var 2 200 kronor och bodbetjäntens 400 kronor. Bredvid denna handelsgård låg alltså Tidbladska gården och den var så pass stor att den täckte 4 tomter, och taxerades för dubbelt så mycket som Wennbergs och handlaren E. G Tidblad hade en årsinkomst på 3 300 kronor. Bönderna sålde sina varor till Tidblads och tillgodosåg sina behov av kompletterande produkter. Samtidigt medföljde befolkningsökningen att den stor del av den naturahushållningen som kännetecknat Borås för år 1890 försvann, då odlingslotterna utanför den egentliga stadskärnan bebyggdes. Flertalet envåningshus i stadskärnan ändrade karaktär genom att vanliga fönster ersattes av större skyltfönster.

På andra sidan av Stora Brogatan låg det tre gårdar och den största var apotekare Svante Östbergs och han ansågs ha goda inkomster och hans förtjänster var ganska lätta at registrera. Han taxerades för 5 020 kronor och 5 000 för apotekrörelsen och 20 kronor för sysslan som kyrkvärd. Stora Borgatan mellan Holmsgatan och Västerlånggatan omfattade två fastigheter varav ett var ett av stadens gästgiverier drivet av C. Andersson. Gästgiveriet var taxerat till 3 000 kronor och det fanns ett antal pigor anställda. Till gästgiveriet hörde också en vagnsbod på Torgatan.
Handlaren G. Tidblad avled år 1890 och bouppteckningen uppgick knappt till 20 000 kronor och huvuddelen av tillgångarna fanns i fastigheten på Stora Brogatan. Någon gång på 1930-talet så revs fastigheten för år 1934-1935 uppfördes i 4 våningar som innehöll bland annat Borås Saluhall ingång från Holmsgatan och Angwalls skor. Senare blev de Domus som flyttade i i fastigheten och Borås fick sin första rulltrappa.