Fortsättning på gårdagens blogg och Borås Wäfveri eller Wiskaholm som det hette från början. Bilden är fotograferad år 1887 och Wiskaholms fabriker byggdes år 1856 – 1857. Davis valde Borås eftersom han hade uppfattningen att Borås skulle komma att få tillgång till järnväg före alla andra orter i regionen. Davis byggde sin fabrik med sten som bröts från det intilliggande Krokshallsberget och det blev en liten enkel fabriksbyggnad på Wiskaholm. Byggnaden utformades med ett shedtak, vilket i Sverige vanligtvis kallas för ”sågtandstak”. Totalt fanns tre ”shed” med takfönster inga andra fönster fanns i fabriken utan all ljus kom från de karaktäriska takfönstren. I England inköptes 52 vävstolar samt en ångmaskin som kraftkälla. Produktionen bestod mestadels av mollskinn och halvmollskinn, vilket enklast kan beskrivas som ett bomullstyg som är vävt mycket tätt.
Som jag skrev i går så såldes företaget på en offentlig auktion till Johannes Pettersson med flera affärsmän. I juni år1869 inleddes ett nytt och oerhört framgångsrikt kapitel i Wiskaholms historia. ”Rike-Garvar´n” som Johannes Pettersson kallades för, han köpte och tog över de gamla byggnaderna och hela maskinparken och blev ensam ägare till anläggningen. Han betalade 16 500 riksdaler för hela anläggningen vilket var en mycket låg summa. Det nya företaget fick kort därefter Borås Wäfveri AB.

Bilden visare en vy över Wiskaholm år 1906 fotograferad från Krokshallsberget. Som grundare stod Johannes Pettersson tillsammans med två förläggare från Fritsla, Petter Andreas Åkerlund och Anders Andersson. Vävstolarna i fabriken startades strax efter midsommar år 1869 och tillsammans med Drufvefors Väfveri AB och Wiskastrands Mekaniska Väfveri kom Borås Wäfveri att bli stadens ledande industriföretag. År 1890 hade väveriet hela 254 vävstolar i produktion som man kan jämföra med Davis som hade 52 vävstolar.
Under direktör Axel Bergengrens ledning, han blev ägare år 1888 och han ökade antalet vävstolar ytterligare och år 1901 var totalt 400 vävstolar i drift. Utvecklingen försatte rakt uppåt och drygt 10 år senare år 1912 hade man 970 vävstolar. Företaget växte tidigt ur den begränsade ytan som fanns i kvarteret Viskaholm och under 1900-talets första hälft blev man det helt dominerade textilföretaget i Borås. Utvidgningen av verksamheten startade i kvarteret Prometeus när det gamla Bäckska färgeriet köptes in år 1901 och därefter köptes J. F. Wennerstens Fabriksaktiebolag som låg i anslutning till Simonsland år 1917. En sista stor investering gjordes år 191 när även den gamla anläggningen för Norrby Spinneri- och väveri vid Magasinsgatan köptes av Borås Wäfveri. På 1940-talet var företaget som störst med cirka 2 800 anställda.