Den vackra hörnbyggnaden på Allégatan och bilden är fotograferad innan 1930-talet eftersom gatan fortfarande är sluttande. I dag finns högskolans byggnad på denna plats. Den ursprungliga byggnaden i Borås bestod av låga timmerbyggnader, några byggnader från den äldsta tiden finns inte kvar men på en karta från 1646-47 kan stadens utbredning och struktur avläsas. Torpakyrkans placering är densamma som nuvarande Carolikyrkan. Stora Torgets östra del kan skönjas och flera gator som Stora Brogatan från Viskan förbi torget och Lilla Brogatan i en del av sin sträckning, Österlånggatan förbi torget till kyrkan samt en del mindre tvärgator. Den nuvarande stadskärnans rutmönster grundlades alltså redan från början men utanför de centrala delarna tycks husen ha legat mer oordnade. Staden omgärdades med staket i norr, öster och söder och av Viskan i väster. År 1681 brann staden ner totalt och det enda som återstod var den nya Carolikyrkans murar och det nyss påbörjade tornet. En ny stadsplan upprättades som väsentligen överensstämde med den gamla inom det tidigare bebyggda området. Genom statligt stöd i form av eftergivna skatter och tullar kunde staden snabbt återuppbyggas igen, huvudsakligen inom de gamla gränserna.

Foto Ingemar Jaselius 1973

Så här såg det ut år 1973 och hela området mellan Järnvägsgatan, Kungsgatan, Yxhammarsgatan och Allégatan står och väntar på rivning. Bilden är fotograferad av Ingemar Jaselius.
Det finns inte särskilt mycket dokumenterat om hu bebyggelsen såg ut under tiden före nästa stadsbrand. Kring sekelskiftet 1700 började man sätta träpanel på timmerhusen och panelen målades med rödfärg och Borås var bland de första städerna i landet med detta bruk. Syftet var i första hand att skydda timmerväggarna från röta. Falufärgen hade naturligtvis även en estisk aspekt då man ville pryda husen och ge dem karaktären av stenhus i tegel. Den arkitektur man ville efterlikna var sannolikt den tysk-holländska senrenässansen som utmärkts av väggytor i rött tegel och inramade av listverk i sandsten. Stilen var dominerande ute i Europa under 1600-talets första hälft. År 1727 brann staden ner en andra gång och vissa gator breddades och rätades ut i en ny stadsplan vid återuppbyggnaden, som i huvudsak var klar år 1735. Stora Torget förstorades åt väster i slutet av seklet och rådhuset byggdes där Gustaf II Adolfs byst nu står.