Sista stöphuset i Borås centrum och det revs för att bli en tom grusplan i mång år. Bilden är fotograferad år 1930. C. G Rydin var en driftig man som fick patent på denna metod år 1834 att gjuta kalkbrukhus som även kallades för stöphus. C. G Rydin var årsbarn med Sundler och föddes år 1798 i Jönköping och fadern var köpman och hans farfar var bonde. Efter gesällvandringar ibland annat Frankrike kunde han år 1826 slå sig ner som färgare i Borås, där han övertog det Butschska färgeriet, gifte sig med Wilhelmina Albertina Elfström och bosatte sig på Lilla Brogatan 23. Han färgeriverksamhet som allt mer övergick till bomullsberedning, var ledande i staden under åren 1833 – 1854, varefter han satsade på kattuntryckeriet.
När han inte var riksdagsman ingick han efter 1830 bland de äldste och deras energiske ordförande från 1836. Utöver övriga verksamheter beklädde han i början av 1830-talet viktiga poster inom Borås nystartade sparbank och hushållningssällskapet. Hans lokalpolitiska initiativ var många och framgångsrika. Dit hör hans arbete inom de äldste för den utjämnande kommunala skattereformen år 1852. År 1838 tog han över stadens enda tidning, Borås Tidning. Som jag skrev i inledningen så utveckalde han ett stöphus av prefabricerade betongblock, ett sådant var hans eget i Borås, men det byggdes också utomlands, särskilt i Ryssland och ett fåtal finns bevarade, däribland mjölnarhuset i Plate i Dalum. Rydin fick också patent på ett ”ånghjul” år 1837 och på ett sätta att tillverka slam och slamtorv år 1854.
Senare arbetade han energiskt för bland annat upprättandet av en teknisk skola och ett väveriinstitut i Borås samt telegraf- och järnvägslinje till Borås. Rydin hävdade också stadens handelsintressen, i början var han liberal i tullfrågan men anpassade sig till en växande opinion hemma i bygden. Allt eftersom tullskyddet för textilindustrin minskades blev hans agitation allt mer protektionistisk. Här misslyckades han dock när tullarna sänktes på både råmaterial och fabriksimport år 1856. På 1840-talet skärptes motsättningarna mellan vävare och förläggare i bygden runt Borås. Reallönerna sjönk och Rydin tog år 1850 förläggarna i försvar mot det beskyllningar som framfördes om att de pressade ned vävarlönerna. Han var själv färgare och fabrikör och stod därför förläggarna nära.
C.G Rydin var en stor och betydande man för Borås Stad och det finns hur mycket som helst och det kommer säkert något med blogginlägg som handlar om Rydin. Det enda stöphuset som finns kvar i Borås är det som ligger på Skaraborgsvägen intill Viskan.