Foto Glenn Murberg 20091023
Härna kyrka i Ås härad har slående likheter med Mjäldrunga kyrka. Tydligen är de båda kyrkorna uppförda enligt samma ritning och kanske även av samme byggmästare. Kyrkan är uppförd någon gång under 1100-talet eller möjligen tidigare. Den ligger högt uppe på de så kallade ”Härna lider”, och hela 240 meter över havet. I kyrkan förvaras ännu en madonnabild av jungfru Maria med Jesusbarnet, ett minne från den katolska tiden, en klenod som har en hög ålder. Det märkligaste inventariet i Härna kyrka är altartavlan, den är en gåva till kyrkan 1659 av överste Börje Nilsson Drakenberg på Tissås, en egendom som på den tiden tillhörde Södra Ving och han maka Christina Stierna. Överste Börje Nilsson Drakenberg var född på Tissås och var son till Nils Börjesson som bland annat var häradsfogde över större delen av Sjuhäradsbygden och gift med en kyrkoherdedotter från Rångedala. Vid 22 års ålder kom han med i 30-åriga kriget och blev överstelöjtnant och sedermera adlad under namnet Drakenberg. Han slutade krigarbanan år 1676 och slog sig ner på Tissås.
Börje Drakenberg var frikostig med gåvor till hembygdens kyrkor, sålunda skänkte han till Härna kyrka altartavla, predikstol och mässkrud. Det berättas att Drakenberg hade som villkor för att betala kostnaderna för renoveringen av altartavlan, att han själv fick avbildas bland apostlarna på tavlan. Denna altartavla föreställer Nattvarden och dess instiftande. Den tappre krigaren syns avbildad i tidstrogen 1600-talsdräkt mitt ibland apostlarna. Av de tolv apostlarna har en uteslutits, Judas Iskariot för att ge plats år 1600-talsöversten med Gustav Adolfskrage.

Foto Glenn Murberg 20091023

Ett inventarium som man uppmärksammat är den fina dopskålen av oxiderad mässing, en gåva 1940 av dåvarande komminister Anton Kumler, Härna. Vid predikstolen finns en gammal offerkista med tredubbla lås. På kyrkväggen finns en solvisare från år 1728 som numera är ganska sällsynt. Klockstapeln från 1700-talet renoverades år 1962. Den stora klockan har en säregen fin klang och den tros härstamma från 1500-talet. Beror månne välljudet i denna klocka på en hög silverhalt? Silver i bronssmältan sägs befordra välljudet i klockan. Inskription saknas helt, men man har från sakkunnigt håll påpekat att man på 1500-talet brukade gjuta klockor utan inskription. Den lilla klockan är gjuten i Jönköping år 1845.