Foto
Glenn Murberg 20110525
Den gamla medeltidskyrkan i Hyssna byggdes sannolikt under 1100-talet. Det var
under en tid då motsättningarna var stora mellan kristendomen och den gamla
asatron. Om detta vittnat sägnen om jättestenen mot kyrkan och att virket till
en ännu tidigare kyrkbyggnad skulle ha blivit uppbränd. Enligt den latinska
inskriptionen på en minnessten vid södra väggen tillbyggdes kyrkan åt öster år
1728. Då byggdes även den unika spelmansläktaren ovanför koret, varifrån
fiolspelmännen utförde marscher när brudparen tågade in i kyrkan. Fiolspelande
fortsatte in på 1840-talet, då det förbjöds.
Vid denna tid fanns en rödmålad klockstapel väster om kyrkan samt ett vapenhus
av trä. Över vapenhuset hade man en kompanirustkammare med bland annat ett
krutförråd. År 1696 och 1730 målades kyrkans valv av mäster Andreas Falk och
Göteborgskonstnären Sven Vernberg med motiv ur bibelns värld. Mäster Falk målade
även apostlabilderna på läktarbröstet. Kyrkan hade tidigare tre sidoläktare.
Predikstolen och altaruppsatsen snidades åren1706 och 1710 av mäster Gustaf
Kihlman från Borås, ett förnämligt arbete i svällande barockstil. År 1697 hade
kapten Silfversvärd på egen bekostnad låtit måla kyrkans kor. Han var sannolikt
en som till friherre Carl Silfversvärd med maka, grevinnan Margareta Uggla i
Lockö och båda är begravda under kyrkans golv.
Foto Glenn Murberg 20110525
I Hyssna gamla kyrka finns många minnen från
den katolska tiden. Kristusbilden över altaret är från 1100-talet
medan ”Kristus med korset” och sittande madonna med barnet är från
omkring 1250. Den fina madonnabilden på norrväggen är tillverkad i
Lübeck 1515. En primklocka och ett rökelsekar tillhör även det
katolska gudtjänstlivet. Dopfunten i Hyssna gamla kyrka var vissa
likheten med den i grannförsamlingen Hajom. Cuppan är av sandsten,
foten och skaftet av kalksten. Cuppan rundad och har inom fälten
figurer, liljor, kors och ornament. Enligt Sven Axel Hallbäck kan
Hyssna-funten ha tillkommit under andra delen av 1200-talet. Funten
förvaras i Statens Historiska Museum. Under valvet hänger ett
votivskepp som enligt traditionen är en gåva av en sjöman från
Ängamot.
Det förnämsta folket hade sina platser längst fram mot kyrkans kor.
Här fanns ”Herrestolen” vid södra ingångsdörren och innanför denna
”Klockarestolen” från vilken klockaren ledde psalmsången innan orgel
fanns. Den långa bänken på norrsidan var brud- och fadderstolen. På
en kyrkostämma år 1897 fick kyrkvärdarna i uppdrag att sälja
platserna i brud- och fadderstolen och den främsta bänken på
kvinnosidan till de högstbjudande fruarna i församlingen. Den
främsta bänken på manssidan var ämbetsmannastolen och den sista
långa bänken kallades knektastolen. De korta bänkarna under läktaren
var torparstolarna. Åren 1922-23 restaurerades kyrkan invändigt med
anslag från Riksantikvarieämbetet och genom frivilliga bidrag. Den
har även under senare år varit föremål för en grundlig yttre
renovering. Kyrkan är numera omsorgsfullt vårdat.
Den här bloggveckan blev lite annorlunda med endast gamla
medeltidskyrkor men jag tycker att det är viktigt att lyft fram
dessa klenoder i ljuset för man glömmer gärna bort dessa vackra
byggnadsverk. |