Rådhuset Del 3
Bilden visar invigningsdagen år 1910. I Borås har Tengbom och Turulf skapat en
stor byggnad med ett huvudparti mot Stora Torget. Mot Allégatan i öster finns
två lägre flyglar som tillsammans omsluter en liten öppen gård. Arkitekterna har
i enlighet med arkitekturstilens ideal med stora murytor och rena linjer,
eftersträvat att ge huvudfasaden mot torget en så sammanhållen gestaltning som
möjligt. Endast huvudentrén och fönsterpartierna för rådhusrätten och
stadsfullmäktigs stora sammanträdessalar skulle framträda i fasaden. De två höga
tornen, som ger byggnaden dess karaktär ökar med sin slutenhet intrycket av en
stor byggnadsmassa. De symboliserar också byggnadens huvuduppgift att vara säte
för såväl den kommunala styrelsen som för den lokala rättvisan. Foto Glenn Murberg 20171013 I enlighet med Nationalromantikens idéer användes uteslutande svenska material i byggnaden. Fasaderna murades med handslaget tegel från det vid den tiden välkända tegelbruket i skånska Börringe. Detta tegel var ett mycket exklusivt material, som blev populärt i arkitektkretsar vid slutet av 1800-talet. Mängder av Bohusgranit som upplevde sin absoluta storhetstid som byggnadsmaterial runt sekelskiftet 1900, användes i utsmyckningen av portaler och andra dekorativa detaljer i fasaderna samt i den framträdande souterrängvåningen ut mot torget. Tengbom har senare skrivit att man vid tiden för Rådhustävlingen i Borås var starkt inspirerade av Köpenhamns rådhus som hade färdigställts år 1905. Efter det att Borås rådhus blivit invigt fick arkitekterna främst kritik för att ha lånat former från arkitekt Ferdinand Bobergs huvudpostkontor i Malmö, som stod färdigt 1906. Vid en närmare anblick av den byggnaden så känns inte kritiken helt obefogad.
Foto Glenn Murberg 20171013 Det finns en målning på en vägg i rådhuset där man kan se namnen på de flesta Borgmästare i Borås. Rådhusets interiör vittnar än i dag om den höga ambitions nivå som Borås Stad hade för huset. En besökare möts av trapport av finhuggen granit och i vestibuler och korridorer ligger golv av röd och grå kalksten med små marmorinläggningar. I de mer påkostade salarna finns parkettgolv och väggpaneler i ek och inte minst ett mycket speciellt måleri. Väggar och tak i de allmänna utrymmena och i stadsfullmäktigesalen är bemålade på ett sätt som ger rådhuset mycket av dess karaktär. Målningarna gjorde av konstnären Filip Månsson från Stockholm, han föddes 5 mars 1864 i Sventorp i Västergötland och dog 1933. Månsson var målarmästare och dekorationsmålare samt lärare vid Tekniska skolan i Stockholm. På hand omfattande meritlista finns arbeten i många svenska kyrkor, bland annat Carolikyrkan samt Stockholms stadshus, Rosenbad samt Centralstationen i Göteborg. I Borås rådhus skapade han tillsammans med sex målare, ett färgstarkt och mycket tidtypiskt kalkfärgsmåleri. Den totala kostnaden för denna utsmyckning blev 5.500 kronor. Det interiöra arbetet i Rådhuset var inte helt färdigställt vid invigningen, bland annat kompletterades interiören av boråskonstnären John Hedeaus som målade tre framträndande Boråsmotiv under åren 1911-1912.
Foto Glenn Murberg 20171013
Uppvärmningen av Rådhuset skedde med
lågtrycksånga och redan från start fanns elektriskt ljus vilket då
ganska nyligen hade kommit till Borås. Till alla interiöra detaljer
hade man, precis när det gäller interiören använt sig av svenska
material och tillverkare. Det enda undantaget är den amerikanska ek
som finns bland annat i ytterdörrarna i huvudentrén. Foto Glenn Murberg 20171013 Byggnaden är så vacker både in- och utvändigt och man får verkligen hoppas på att man inte får för sig att börja renovera och bygga om. Detta kulturarv måste vi vara rädda om och jag tycker att man borde anordnar guidningar runt om i rådhuset. Det finns så mycket att se och framför allt bara att se hantverket som de gjorde för 100 år sedan som står sig fortfarande i dag. |