Det gamla färgeriet vid Viskan vid Stadsparken har som bekant inte rivits utan uppmärksamhet. Den stora skorstenens fall följdes av kända skäl av intresse långt utanför stans gränser. Nu är emellertid denna byggnad helt och hållet försvunnen ur stadsbilden och en gammal anrik ”färgeriplats” har skattat åt förgängelsen. På 1830-talet var givetvis denna bild ännu mera lantligt betonad och det var först på 1890-talet som nuvarande Stadsparken kom till ”för att vara en tillflyktsort för alla, inte minst för sådana som hela dagarna hade vistas i hemmet, i fabriken, i affären och över huvud taget önskade att vandra omkring bland träd och blommor” En gång i tiden har det även funnits en uppskattad kålgård på denna plats, den låg åt den sida som vette mot det forma varmbadhuset. Kålgårdar fanns för övrigt på olika håll i staden och omhuldades i regel på bästa sätt. De kan gott betecknas som föregångare till våra dagars kolonilotter.
Det var emellertid på 1830-talet, endast några få år efter stadsbranden 1827 som det blev liv och rörelse på den plats där Borås Wäfveri AB sedermera hade sin färgeriavdelning. Det var nämligen på detta ställe som Casper Bäck anlade sitt färgeri, vilket dock inte skedde utan diverse gnissel. Stadens övriga färgerifabrikörer ansåg att det inte fanns arbete för fler färgare i staden. De startade därför en aktion för att få Casper Bäcks ansökan om anläggandet av ett färgeri avstyrkt. I denna protest instämde ett 20-tal förläggare i Mark och bland dem var ingen mindre än Sven Erikson i Kinna. Aktionen ledde dock inte till ett för de protesterande önskat resultat, utan Casper Bäck fick starta sin färgerirörelse.

Foto Glenn Murberg 20180801

Så här ser det i på platsen där Bäckska färgeriet började sin bana, denna bild fotograferade jag den 1 augusti 2018.
Att ”Bäckes färgeri” fick en lyckosam utveckling trots den ogynnsamma starten är säkert. Förutom sin färgaregård vid ån blev han med tiden ägare till flera fastigheten vid Lilla Brogatan. Också utanför stans hank och stör gjorde han stora markförvärv, ”Bäckes skog” bland annat. Man får väl förmoda att Casper Bäck och hans familj kom att betraktas som goda boråsare även i de kretsar som tidigare motarbetat honom. Det Bäckska hemmet var både vackert och gästfritt och både ute och inne hade man gott om svängrum. Sommartid var det alldeles säkert trevligt och den Bäckska trädgården sträckte sig på båda sidor Viskan och här häll både gamla och unga till. Parets Bäcks döttrar lär ha varit både vackra och trevliga, så kavaljerer saknades inte. Det var sålunda många romantiska roddturer som om sommarkvällarna företogs på det vatten som ringlade sig förbi den Bäckska egendomen.
Del 2 kommer på fredag.