Det var inte så många hus som klarade sig från de två sista stadsbränderna år 1822 och 1827, det var Brännerigården och Nymanska gården. Det var en garvare vid namn Lars Fredrik Nyman som gav gården sitt namn. Enligt hävderna var han en duktig och för sitt värv väl skickad person vilket dock hindrade att han drogs med allehanda ekonomiska bekymmer och han gick ur tiden år 1879. Men det var hans son, Janne Nyman som kom att göra gården populär och omtalad och han fortsatte i sin fars yrke. Janne Nyman var född år 1830 och startade tre garverier, men han hade trots detta tid och intresse för andra ting. ”Nymans Hage” hette ett ställe som han anlade och där kunde boråsarna sommartid kunde glädja sig åt sådana förlustelser som karusell och dansbana. Här kunde man också få sig till livs en ”öfverdådig sexa” och som underhållare uppträdde Janne Nyman själv.

Innergården,Nymanska Gården 1916
Senare kom lika kända boråsare att slå sig ner i den anrika gamla gården. Här kan nämnas banktjänstemannen, skarpskytten och tenorsångaren L C Kindlund. Han var född år 1843 och dog år 1927. Var mannen känd och uppskattad bland skarpskyttar och ordensbröder så gjorde sig hustrun Lotten lika känd och uppskattad på andra fronter. Hon var djupt religiös och utrustad med bibel och gåvor i form med mat och annat uppsökte hon fattiga och ensamma. Hon behövde inte gå långt, i grannskapet fanns ”gamla fattighuset” där det sannerligen inte saknades de som behövde andlig hjälp.
Banktjänstemannen Kindlund fick sluta sina dagar i Nymanska gården men sina sista år tillbringade Lotten Kindlund i Änkehuset på Torggatan. Det var år 1932 för 86 år sedan som staden skänkte Nymanska gården till Borås Museum. Det krävdes givetvis både tid och pengar innan denna gamla borgargård kunde förvandlas till ett museum, den officiella invigningen kunde alltså ske ett par år senare. Men resultatet blev, som alla boråsare torde veta helt lysande. Här förvaras en sto del av museets samlingar, här speglas stadens och bygdens historia. De sju häradernas förening och dess museichefer både de forna och den nuvarande har anledning att känna stolthet både över Nymanska gården och övriga byggnader som finns i parken men det finns en del byggnader som behöver en viss kärlek. Marbostugan i parken fick en ordentlig upprustning i vintras och blev väldigt bra. Både sommar- och vintertid är detta friluftsmuseum mer än väl värt ett besök.