På det industriella området har beklädnadsbranschen alltid intagit en betydande plats. Med kulturens framsteg har behovet ökats och nya uppslag har gjorts till att utvidga nämnda industrigren att omfatta bearbetningen av allt fler och fler olika slag av råvaror. Så gjorde på 1700-talet bomullen sitt ensteg, som en den viktigaste råvara för textilindustrien och på 1850-talet blev ”Kautschuk, guttaperka och balata m. fl” liknande växtämnen en betydande råvara i fråga om tillverkning av galoscher, regnrockar med mera. Nämnda råvaror kom snart även att spela en stor roll i fråga om tillverkning av en mängd tekniska och medicinska m. fl. artiklar. Beträffande denna råvara naturhistoria och historien, om hur den under en hundraårig experimenteringstid först genom amerikanaren ”Goodyears” upptäckt 1839 av ”vulkaniserings-proceduren” vann användning i praktiken, låna vi ut Gustaf Geetes uppsats ”Skandinaviska Gummiaktiebolaget”.

Gummivaror i övrigt för teknisk och medicinskt m. fl. behov komma även allmänt i bruk i Sverige under 1800-talets del. Under tiden 1890-1913 anlades i Sverige sex gummifabriker. Dessa fabriker sysselsatte år 1913 1590 arbetare, tillverkade varor för ett värde av omkring 10 572 000 kronor var uppskattade för inkomst av fabriksrörelse till omkring 1 286 000 kronor Bolaget inköpte av Rydboholms AB förutom fastigheten även de uppförda byggnaderna, nämligen den av sten uppförda fabriksbyggnaden för 25 000 kronor och trenne äldre arbetarbostäder belägna på Viskans västra strand och benämnda med sina betecknande folkmålsnamn, Ralla-te, Bergabyggnaden och slitin iståndsattes fabriksbyggnaden för 38 000 kronor och arbetarbostäderna för 9 000 kronor, maskiner och redskap anskaffades och inmonterades för en kostnad av 75 500 kronor. Ny dammbyggnad uppfördes och en turbin om 150 hkr placerad i den vänstra å-armen anskaffades fråm Nydqvist & Holm i Trollhättan. Ångpannehus med skorsten uppfördes på ön utmed fabrikshusets norra gavel.