År 1878 grundade Mauritz Nilsson frän Toarp firma "Mauritz Nilsson" en förläggarverksamhet för tillverkning av handvävnader samt partiförsäljning av manufakturvaror. År 1896 inköptes en stenbyggnad av Borås Mejeri AB vilken blev grunden för Dalhems Väfveri. Företaget ombildades dock till aktiebolag först 1913. Tillverkningen vid väveriet omfattade huvudsakligen bomull- och konstsilkevävnader, nouveauteer. Efter en rad utbyggnader under perioden 1896-1913 omfattade anläggningen 2 väveribyggnader samt kontor och ångpannehus i sten. Fullt utbyggt är 1913 hade väveriet 290 vävstolar samt eget appreturverk. Vid mitten av 1940-talet fanns 115 personer anställda vid väveriet. Verksamheten lades ned 1956 och byggnaderna användes under en lång period på 1970- och 80-talet av en möbelfirma. 1994 ödelades anläggningen delvis vid en omfattande brand och de äldsta delarna revs som en följd av branden. Under 1995 har samtliga kvarvarande byggnader, förutom den före detta kontorsbyggnaden, rivits.

Byggnaden uppfördes troligtvis strax före sekelskiftet som lagerbyggnad i 2½ våning troligtvis efter ritningar av arkitekt Lars Kellman. Byggnaden tillbyggdes kraftigt mot öster är 1909. För ombyggnadsritningarna stod Lars Kellman. Den tidigare relativt enkla tegelbyggnaden fick vid ombyggnaden ett mer representativt utseende främst i fasaderna mot väster och söder.
Väveriets kontor inreddes i den äldre delen mot väster och ett burspråk tillkom som markerade var chefen hade sitt kontor. En ny representativ entré tillkom även mot Magasinsgatan. Den är idag igensatt på ett okänsligt sätt. Vid ombyggnaden berikades byggnaden också med tre frontespiser i fasaden mot Magasinsgatan. Dessa bågformade frontespiser ger byggnaden ett jugendinspirerat uttryck. Byggnaden användes efter 1909 på följande sätt: Bottenvåningen innehöll kontor, kassavalv, packrum samt syningsrum i den västra delen. Den östra delen utnyttjades i sin helhet som lager. Hela den andra våningen samt sannolikt även vindsvåningen användes som lager. Byggnaden står idag i princip oförändrad sedan ombyggnaden 1909. Dock har ursprungliga fönster bytts och den fd. huvudentrén satts igen. Trots förändringar har byggnaden sin karaktär bevarad. Byggnaden
är idag den enda kvarvarande äldre industribyggnaden utmed Magasinsgatan. Den står kvar som ett minnesmärke över ett av stadens första och tätast bebyggda industriområde och dess placering i närheten av Borås centralstation berättar om järnvägens betydelse för den industriella utvecklingen i staden.

Foto Glenn Murberg 20121008

Kontors - och lagerbyggnaden är den sista kvar varande resten av det stora och tätt bebyggda industrilandskap som tidigare fanns utmed Magasinsgatan ända fram till slutet av 1970-talet.