Byggnaden uppfördes för Borås stad som kvarn, den anlades år 1647 med fyra kvarnhjul och en vadmansstamp. Den fungerade sedan under en period från 1898 Fram till 1930-talets slut inom stadens vattenverks verksamhet. Från 1960 blev ett museum som Roland Kempe donerade till Borås Stad. Sedan Kempesamlingen flyttas till Borås Konstmuseum stod området tomt en tid innan Borås Konstgrafiska Verkstad flyttade in år 2000.
Nuvarande byggnad uppfördes år 1853 som kvarn. Byggnaden hade ursprungligen fasader av gråsten och den innehöll ”maskineri av järn för 3 stycken sammalningsstenar samt en sigt och en grynkvarn”. Byggnaden ombyggdes kraftigt i början av 1920-talet då den fick dagens utseende med ljusa spritputsade fasader. Ett antal höra fönster ger ett närmast sakralt intryck. Byggnaden har ett valmat sadeltak med täckning av svartplåt. Stilmässigt kan den hänföras till ett stramt, lätt klassicerande stilideal med betonade hörn och bearbetade fönster- och dörromfattningar avvikande slät puts. Byggnaden är i princip oförändrad sedan ombyggnaden på 1920-talet. Den är sannolikt Borås äldsta byggnad med industriell bakgrund.

Foto Glenn Murberg 20141206
Denna byggnad uppfördes för Borås stads Elektricitetsverk som sekundärstation. Byggnaden tillkom för att åstadkomma en ledningsförstärkning till det kraftigt expanderande industriområdet Armbåga där den elektriska belastningen var stor vid slutet av 1910-talet. Byggnaden uppfördes 1918 som sekundärstation, i arkivmaterial kallas den "transformatorkiosk". Arkiteken är okänd men byggnaden är stilmässigt närbesläktad med den stora kraftstationen vid Hulta utanför staden varför arkitekten Herman Göransson troligtvis stod för ritningarna. Den ursprungligen närmast rektangulära byggnadskroppen bestod interiört av en öppen hall i två våningars höjd. Byggnaden har tidstypiska röda tegelfasader med detaljrik, dekorativ mönstermurning. Det brutna sadeltaket är täckt med taktegel. En första ombyggnad gjordes 1925 då nya portar togs upp i den västra fasaden. Dessa är dock igenmurade idag. Den låga delen av byggnaden tillkom med i stort sett slutna tegelfasader tillbyggdes 1945 efter ritningar av arkitekt P. Markert.
Troligtvis togs även den nuvarande porten i byggnaden upp vid detta tillfälle. Idag står byggnaden till stora delar oförändrad, dock är den stora porten i utförd på ett torftigt sätt som drar ner helhetsintrycket av byggnaden. Byggnaden har inte bara intressant ur byggnadshistorisk synvinkel utan även ur ett teknikhistoriskt perspektiv. Byggnader av denna typ rivs idag i stor utsträckning varför de fåtal som ännu står kvar blir än mer intressanta att bevara.

Foto Glenn Murberg 20141206
Byggnaden till vänster uppfördes 1923 som filteranläggning. Byggnaden har ljusa spritputsade fasader som ansluter till huvudbyggnaden. Takformen är av sadeltakstyp och det täcks med svart plåt. Stilmässigt kan byggnaden hänföras till ett lätt klassicerande ideal med bland annat betonade hörn i slät puts. Byggnaden står i princip oförändrad sedan den uppfördes.

Foto Glenn Murberg 20141206
Byggnaden till vänster är en vaktmästarbostad i 1 ½ plan med rödmålade träfasader. Tyvärr så vet jag inte så mycket mer om denna fastighet. Men skulle ni läsare veta byggnadsår och historia om denna byggnad så skicka ett mail till mig.