|
Foto
Anna-Lena Aderstedt
Gamla pumphuset vid Pickesjön. Vatten- och avloppsfrågans hantering kom under
1900-talets första decennier allt mer att länkas samman med hela
renhållningsväsendets organisation. Tidigare sköttes renhållningen av de
enskilda fastighetsägarna med hjälp av lantbrukare i stadens närhet, som
vanligtvis stod för latrintömning och hämtning. År 1893 gjorde hälsovårdsnämnden
en framställning om stadens övertagande av renhållningen. Ett problem som
särskilt betonades av hälsovårdsnämnden var de många entreprenörer som i avtal
med husägare åtagit sig att sköta renhållningen. Drätselkammaren fick 1907
fullmäktiges uppdrag att utarbeta ett förslag till samlad lösning av
renhållningsfrågan i staden. Två år senare antogs en plan för ett kommande
renhållningsverk. Förslaget innebar bland annat att en så kallad pudrettfabrik
skulle anläggas vid Gånghester i anslutning till en svingård. Tekniken inom
renhållningsväsendets område hann dock på relativt kort tid ändra
förutsättningarna för renhållningens organisering.
Framför allt hade den tidigare, i 1909 års plan förordade, pudrettfabriken, som
var en följd av torrklosettsystemets utbredning, avförts. Vattenklosetterna hade
inlett sitt segertåg och önskemålet var nu att sådana på sikt skulle installeras
i alla fastigheter i staden. Man avsåg därför att installera vattenklosetter
direkt och därmed undvika att först bygga ut systemet med torrklosetter.
Renhållningsfrågan gick emellertid i stå. Borås blev på detta område inte den
pionjär bland landets städer som staden hade hoppats. Visserligen togs olika
initiativ till vidare utredningar. Stadsfullmäktige hade bland annat anmodat
drätselkammaren, hälsovårdsnämnden och vattenverksstyrelsen att var for sig
fundera över renhållningens framtida organisation. Under 1917 togs flera
principbeslut av vikt for det fortsatta arbetet. Bland annat anslogs medel till
den omtalade kulvertanläggningen för avlopp. Dessutom fick staden en
renhållningsstyrelse. Men det instabila samhällsekonomiska läget under kriget
bidrog verksamt till att etableringen av ett renhållningsverk dröjde. Under den
tid som utredningsarbetet fortgick blev det nödvändigt att på annat sätt ordna
renhållningen i fastigheterna, varför det 1926 anlades en pudrettfabrik vid
Bockaryd utmed Varberg-Borås Järnväg cirka sex kilometer söder om staden.
En förklaring vad Pudrett är:
Pudrett är ett pulverformigt gödselmedel som framställs av människoexkrement.
Det har funnits olika metoder för att bereda pudrett. Den enklaste, att helt
enkelt via torkning och malning åstadkomma ett pulver, lanserades på 1850-talet.
Denna metod, som hade sitt ursprung i Frankrike, vann aldrig någon större
omfattning. Vanligare, framför allt i städer, blev beredning av kalkpudrett.
Avfallet blandades med osläckt kalk och torkades till en pulverformig massa. För
att i möjligaste mån reducera förlusten av kväve, blev det med tiden vanligare
att blanda latrinen med torvmull eller dyjord, vilket fördröjde jäsningen,
hindrade avgång av illaluktande gaser och gav ett lätthanterligt gödsel.
Torvmullspudretten blev en efterfrågad handelsgödsel |
