Byggnaderna i kvarteret tillkom ursprungligen som komplement till en numera riven fabriksanläggning belägen i kvarteret Tryckaren på andra sidan Viskan, söder om Simonsland. År 1842 startade AF Hillström ett kattuntryckeri vid Tryckerigatan. Företaget kom att utvecklas under J F Wennerstens ledning med namnet J F Wennerstens Fabriksaktiebolag. Mellan 1842 och 1870 skedde tillverkningen hantverksmässigt och tyger trycktes för hand, ruggades med kardborrar och sköljdes med hjälp av en hemmagjord maskin i Viskan. År 1870 togs den första ångmaskindrivna tryckerimaskinen i bruk och industridriften tog vid. En ny fabriksbyggnad i sten uppfördes 1877 mellan Magasinsgatan och Viskan. Perioden mellan 1890-1915 kännetecknades av en kraftig utveckling med ökad produktion, ny teknik och nya artiklar. Bland annat uppfördes nytt blekeri 1898 och det var troligtvis i samband med att denna byggnad uppfördes som Wennerstens Fabriker expanderade på den norra sidan Viskan i kvarteret Simonsland. J F Wennerstens Fabriksaktiebolag uppköptes år 1915 av Borås Wäfveri AB och tiden efter 1920 präglades av strukturförändringar och rationaliseringar. Fabriken byggdes ut i flera etapper och maskinparken moderniserades. Under 1930- och 1940-talet gjordes flera utbyggnader, vilka fördubblade färgeriets/ tryckeriets tidigare yta. F.d. Wennerstens byggnader utnyttjades som produktionslokal fram till 1963 då Wäfveribolaget invigde det nybyggda Rydaverket och flyttade över all färgeriverksamhet dit. Byggnaderna stod oförändrade fram till 1988 då en mycket kraftig ombyggnad, som helt förändrade intrycket av bebyggelsen, genomfördes i delar av kvarteret. Idag fungerar byggnaderna i kvarteret som kontors-och industrihotell.

Foto Glenn Murberg 20150926

Byggnaden längst ner på bilden har sin utgångspunkt i en av de första fabriksbyggnaderna i kvarteret. Huvuddelen av den nuvarande byggnaden uppfördes 1919 i två våningar som en utökning av den äldre anläggningen mot söder. Fasadmaterialet var gult tegel. Ursprungligen användes byggnaden för blekeri- och appreturverksamhet i de två våningarna. 1932 byggdes en tredje våning efter ritningar av T A Bergen, Industribyrån AB i Stockholm. Denna nya våning användes som lager. Under 1988 gjordes en omfattande ombyggnad av byggnaden av Sven Mätare AB, bland annat tillkom en fjärde våning och ett nytt trapphus mot öster. Denna ombyggnad visar total brist på respekt för byggnadens tidigare historia och den är ett bra, pedagogiskt exempel på hur en omvandling av en industribyggnad inte bör gå till utifrån kulturhistorisk synvinkel. Fasaderna är idag putsade i en ljust grå ton i de tre första våningarna medan den fjärde har plåtfasad. Hela den norra fasaden är klädd i ljusgrå plåt och byggnaden har ett flackt valmat sadeltak som skjuter ut och bärs upp av rödfärgade träkonsoler. Tre stora burspråk i röd aluminium dominerar den mycket exponerade södra fasaden. Idag är det endast naturstenen i grunden som avslöjar byggnadens ålder och som visar att det inte är frågan om en på 1980-talet helt nyuppförd byggnad.