Byggnaden intill är ursprungligen en tvåvånings betongkonstruktion med gul tegelfasad som användes som färgeri i första våningen och ångmangelavdelning i den andra våningen. Byggnadsåret är inte känt. 1927 påbyggdes en tredje våning efter ritningar av byggmästare Oscar Ohlson. Byggnaden är den äldsta bevarade byggnaden i kvarteret. Den sträckte sig ursprungligen djupare in i kvarteret men den östra delen av byggnaden revs i samband med en större ombyggnad 1987 för att ge plats åt den öppna lastgård som finns idag. Den nuvarande östra fasaden, som är helt plåtinklädd domineras av ett stort lastintag och har mycket lite av sin ursprunglighet kvar. Den västra fasaden är däremot välbevarad men den lider av okänsliga fönsterbyten där de ursprungliga höga och relativt smala trådglasfönstren som gav byggnaden ett mycket karaktäristiskt utseende har bytts ut mot betydlig mindre konventionella enluftsfönster. Fönsteröppningarna är idag delvis utfyllda med mörkbrun plåt vilket är olyckligt för fasaduttrycket. Byggnaden har ett exponerat läge mot väster där järnvägen mot Göteborg passerar och en upprustning av fasaden och en återgång till ett ursprungligt utseende skulle vara positivt för den bild av staden som resande får.

Foto Glenn Murberg 20150926

Nästa byggnad är byggd mittemot Kostsilkes nyrenoverade byggnad och är en kvarvarande del av en till drygt hälften riven byggnad. Denna byggnad uppfördes 1920 ursprungligen i tre våningar med tegelfasad i nationalromantisk stil efter ritningar av Lars Kellman. Byggnaden fungerade bland annat som appreteringsverk och magasin. Kompletteringar gjordes i den numera rivna, södra delen år 1930 och 1942. I den bevarade norra delen gjordes en större om- och påbyggnad 1936, när byggnaden förlängdes mot norr med ett transformatorhus i tre våningar efter ritningar av byggmästare Oscar Ohlson. 1937 påbyggdes en fjärde våning ritad av arkitekt Hugo Häggström. I dag är byggnaden starkt förändrad efter en genomgripande ombyggnad 1988-89 då stora delar av byggnaden revs och den bevarade delen höjdes med ytterligare en våning till fem våningar. De bevarade delarna har till största del sitt ursprung i det tillbyggda transformatorhuset från 1936. Byggnaden har ett fasaduttryck som helt ansluter till den första byggnaden längst ner i bild, med ljust gråfärgad puts i fyra våningar och plåtbeklädd femte våning. De relativt få fönsteröppningar har röda fönster. Byggnaden har ett utskjutande tak som bärs upp av rödfärgade träkonsoler.
Nästa byggnad ligger nästan intill Norrby Långgata och är den tredje byggnaden intill Viskan som uppfördes 1934, är en av de volymmässigt största byggnaderna i kvarteret. Den är ritad av T A Bergen, vid Industribyrån AB i Stockholm. Byggnaden hade ursprungligen 3 våningar men påbyggdes med ytterligare en våning år 1937 efter ritningar av arkitekt Hugo Häggström. Byggnaden inrymde ursprungligen färgeri i bottenvåningen, kalandersal i andra
våning, läggrum i tredje och råvarulager i fjärde våning.