Kvartert Katrinedal 11 Mekur

Företaget AB Textilfabriken Merkur grundades 1922 av Olof Nilsson som startade i mycket liten skala. Verksamheten utökades med tiden och 1937 flyttade bolaget in i egna nybyggda lokaler på Åsboholmsgatan. En fortsatt expansion medförde utbyggnader av fabriksfastigheten under 1940-talet. I mitten av 1940-talet hade företaget 180 anställda vid fabriken. De bildade tillsammans med cirka 800 hemarbetare Boråsområdets största enskilda trikåföretag. Produktionen inriktades på huvudsakligen klänningar, modetrikå och baddräkter. 1977 varslades större delen av de då cirka 200 anställda och 1978 lade företaget ner sin svenska verksamhet.
Byggnad uppfördes 1936-37 efter ritningar av arkitekt Hugo Häggström. Den ligger i ett suterrängläge och ursprungligen byggdes endast en relativt låg byggnad som hade 2 våningar samt fönsterförsedd källare mot norr (Åsboholmsgatan) och fyra våningar mot gården i söder. Sannolikt utökades byggnaden redan 1940 mot öster. Vem som ritade denna del är oklart. Den nya delen anslöt helt till den ursprungliga byggnaden. En kraftig utbyggnad gjorde år 1945- 46 då en 5 våningar hög tillbyggnad tillkom mot öster och söder. Vid detta tillfälle höjdes även en del av byggnaden med två våningar. För ritningarna stod Weiners Ingenjörsbyrå, Borås. Byggnad fick ett formspråk som ansluter till den befintliga byggnaden. År 1952 gjordes den sista stora utbyggnaden när den ursprungliga delen höjdes med två våningar. Byggnaden fick då den volym den har idag. Byggnadens ursprungligen ljusgula, slätputsade fasader kläddes in med fasadplattor 1962. Plattorna var huvudsakligen ljust gråfärgade men mellan fönsterpartierna fanns blåfärgade plattor.
År 1978-79 förändrades byggnaden främst interiört när den byggdes om till gymnasieskola. En ny huvudentré till skolan togs upp i byggnadens nordöstra hörn. För ombyggnadsritningarna stod Tuvert Arkitektkontor AB i Göteborg. I samband med ombyggnaden sattes delar av byggnadens karaktäristiska fönsterytor igen med orangefärgade plattor. Dessa orange färgade plattor återkommer också på fasaderna. Byggnaden kan stilmässigt hänföras till ett tidigt funktionalistiskt stilideal. Dess formspråk med släta, odekorerade fasader och stora fönsterytor var vanligt förekommande på konfektionsfabriker vid den här tiden. Trots de negativa konsekvenser som fasadplattor och ingrepp i fönsterytorna har fått har byggnaden bibehållit mycket av sin ursprungliga funktionalistiska karaktär.
En annan byggnad uppfördes 1944, ursprungligen som en fristående byggnad, efter ritningar av Weiners Ingenjörsbyrå. De två våningarna användes på följande sätt: I bottenvåningen fanns utrymmen för portvakten mot norr samt en butikslokal för fabriksförsäljning mot nuvarande Landerigatan. Övriga delar av bottenvåningen användes som förråd. Den andra våningen användes i sin helhet som förråd. Från 1979 har byggnaden fungerat som uppehållsrum för skolelever (2:dra vån) samt vaktmästarutrymme. Byggnaden står idag till stora delar oförändrad sedan den uppfördes. Bland annat finns en mycket välbevarad portvaktskur i tidstypisk stil.

PDF-fil