Folkrörelsernas byggnader
Till
folkrörelserna som växte fram under 1800-talets andra hälft räknas främst
frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och idrottsrörelsen.
Ståndssamhällets upplösning och framväxten av industriella
produktionsförhållanden under 1800-talet innebar en period av förändrade
levnadsförhållanden och nya idéströmningar. I de folkrörelser som tog form kunde
människorna förenas i en ny intressegemenskap, i en gemensam religiös
övertygelse, för nykterhetens sak eller för rösträtt och fackligt inflytande. Foto Glenn Murberg 20150801 Nykterhetsrörelsen i Borås har anor sedan 1880, då den första IOGT-logen bildades. Ett ordenshus uppfördes 1888 i kvartett Korsnäbben (Skolgatan/Sturegatan) på Lugnet, sedermera kallat Godtemplarhuset. Efter 1898 fanns även Borås Arbetarinstitutsförening i huset som bl.a. innehöll ett s.k. folkbibliotek och en konsertsal. Arbetarrörelsen i Sverige började uppföra egna samlingslokaler på 1890- talet med början i Skåne. Ungefär samtidigt anlades de första Folkparkerna vars ursprungliga uppgift var att genom olika nöjesarrangemang samla in pengar till byggandet av ett Folkets Hus. I Borås bildades en Folkets Husförening år 1899, vilken 1901 uppförde ett numera rivet Folkets Hus på Sturegatan vid nuvarande Kulturhuset. Detta ersattes 1939 av en mycket stor funktionalistisk nybyggnad i Allégatans norra ände som rymde kontor, samlingssalar och en biograf. Genom denna byggnad manifesterade arbetarrörelsen sin styrka i kampen mot arbetsgivarna. Grundplåten till det nya Folket Hus kom bland annat från Borås Folkpark som hade startats och börjat byggas år 1907 på den "steniga och snåriga Ingbergska skogslotten" vid Fristadvägen utanför staden. Dagens Folkets Park har genomgått flera om- och tillbyggnader och domineras numera av den stora "Parkhallen" uppförd 1955. Den äldsta bevarade byggnaden är idag Parkteatern som stod färdig 1926. |