Spetsfabriken i Gingri
Foto
från Eva Olsson Foto Glenn Murberg 20190820 Arbetsstyrkan bestod 1893 av 9 arbetare, 3 manliga och 6 kvinnliga, av de kvinnliga var en fröken Gertrud Melin alltjämt i full sysselsättning vad fabriken. Hon berättade om de första åren tillverkning, att de kvinnligas arbetslön till en början utgjorde 67 öre per dag för att så småningom ökas till 1 kr, vilket var en stor inkomst för en kvinna på den tiden. 15 vävmaskiner finns i fabriken och tillverkningen uppgick till 360 m. spets per dag och arbetstiden var 12 timmar. År 1920 hade fabriken 40 anställda vid 150 maskiner. Den årliga kapaciteten hade mer än tiodubblats och år 1948 utgör arbetarnas antal 100 och 450 maskiner är i fullrörelse. Kapaciteten har ytterligare ökats tack vare snabbare och modernare vävmaskiner. Den dagliga tillverkningen av spets uppgick till närmare 2 mil och den årliga förbrukningen av garn till 50 ton. Det är uteslutande spetstillverkning som kommer i fråga. Svensk garn användes övervägande och består av bomull, linne och konstsilke. Den färdiga varan gick under namnet ”Fristads-spetsar”.
Foto Glenn Murberg 20190820
I samband med AB Spetsfabrikens Elverk som
förfogar över ganska stora anläggningar. Dessa omfattar fyra
kraftstationer och den årliga elkraftsdistributionen utgör 1,4 milj.
kWh med ett abonnentantal av 1500 fördelade på 6 socknar. Den första
kraftstationen anlades år 1915 och den senaste 1945. Elanläggningen
avsågs från början att förse den egna fabriksanläggningen med
energi. Före elektrifieringen drevs vävmaskinerna med vattenturbiner
vi Nykvanfallet. Elverket sysselsatte 8 ordinarie arbetare och en
övermontör. |