|
Bilden är sannolikt ifrån firandet på Stora Torget år 1922. Snart är det dags
att fira 400 år men för är det dags att fira nyår. Hur firade man nyår förr i
tiden? Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår
tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur
det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra för att förutsäga det.
Firandet av tolvslaget är årets första kalenderfest. Nyårsafton har sitt namn
Sylvester efter påven Silvester, som dog den 31 december år 335. I Traditioner
utanför Västerlandet och i olika tidpunkter i historien förläggs som bekant det
nya året till andra tidpunkter. I Sverige var den 25 december nyårsdag fram till
1500-talet, men firades på vissa håll ända in på 1700-talet.
Precis som julnatten var nyårsnatten laddad med magisk kraft. Då var det
lämpligt att förutspå hur det kommande året skulle gestalta sig beträffande
skörden, giftermål och eventuella dödsfall. Den unga flickan som ville se in i
framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp en vers av
nedanstående lydelse:
God dag, nyårsny
Säg mig vems bröd jag ska baka
Vems säng jag ska bädda
Vems barn jag ska föda
(ur "Den stora julboken" av Jan-Öjwind Swahn)
Från Västergötland berättas om flickor som gick ut vid 12-slaget och sopade ett
litet stycke ifrån förstutrappen åt gården. Nästa dag skulle den tillkommande
komma till gården. Teknikerna för att spå var många, men spådom i kaffesump
eller tenn användes ofta. Från Småland berättas om bonden som tolkade nyårsnyet
(nymånen) så att lika många dagar som nyårsnyet doldes av moln, lika många dagar
skulle säden ligga i jorden.
Att vaka in nyåret är en sen tradition och en borgerlig företeelse vilken med
tiden spritt sig i alla samhällsklasser. Nyårsringningen, som i vår tid fått så
stor roll, spreds via radion från 1920-talet. Dock förekom nyårsringning på
Skansen redan 1893, på initiativ av Artur Hazelius. Under efterkrigstiden har
nyårsfirandet växt och alltmer fått lyxbetoning. Förebilden är högreståndsfester
från förr. Mat och klädsel spelar stor roll vid nyår. Vi är gärna uppklädda,
dricker mousserande vin och äter exklusiv mat.
Till middag blev det sedan fläskstek med bruna bönor och till efterrätt
fruktsoppa. Till kvällsmat fisk och gröt som blivit över från nyårsafton. Till
skillnad från julaftonen är nyårsaftonen en mer offentlig fest. Familjen är inte
i centrum så mycket som vänner och våra sociala nätverk. Att fira nyår med
smällar och fyrverkerier går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med
skott. Nyårshälsningar – lyckönskningar – är kända sedan 1400-talets Tyskland.
Nyårsnatten var i likhet med julnatten en tid att ta ut förutsägelser om det
kommande året. ”Kära nyårsny! Vems skjorta skall jag sy, vems kaka skall jag
baka, vems maka skall jag bli?”, är en ramsa som hjälper de unga flickorna att
förutsäga vem som blir den tillkommande. Spelet filipin, där den som först
yttrar ”filipin” när man ses efter nyår får önska sig något, kan sägas vara en
rest av dessa förutsägelser.
I vår tid avlägger många ett nyårslöfte i samband med tolvslaget. Traditionen
kommer från USA, där man talar om New Year’s resolutions. Ordet nyårslöfte
började användas på 1940-talet, men företeelsen var känd under andra benämningar
redan tidigt på 1900-talet i Sverige. I bondesamhället var seden att avge
nyårslöften okänd.
Med dessa ord så önskar jag alla läsare ett riktigt Gott Nytt År |
