Korsningen Allegatan och Södra Kyrkogatan
Vi stannar kvar i den korsningen som vi var i förra blogginlägget, fast denna gång står fotografen på Allégatan med kameran riktad mot norr. Bilden är från år 1935 och här har man inte börjat med att jämna till gatan. Här ser man hur gatan lutade ner mot Hötorget så det var väl välbehövligt att plana ut gatan men måste säga att gatan var väldigt vacker förr i tiden. Denna maffiga trädallé som fick stå fram till slutet av 9103-talet och dess vackra stensättning av gatan. Man ser hur smala trottoarerna är och även gatan och i mitten var det som ett promenadstråk genom den lummiga allén.
Det var ett stort jobb som de lade ner på att plana ut gatan med de verktyg och hjälpmedel som de hade. Det var ju inte bara gatan som de jobbade med utan det var grunderna på byggnaderna på den östra sidan av Allégatan, man fick liksom bygga på grunden eftersom man sänkte gatan men just här vid Hötorget så höjde man vid den västra sidan så det blev en trappa ner till Hötorget men det skrev jag om igår. Jag tror att när man sedan la beläggningen på gatan så la man gatsten av samma typ som finns där i dag. Tror knappast att man la kullersten på man ändå gjorde i ordning gatan. Man planterade även nya träd efter hela Allégatan och dessa träd fick kanta gatan ända fram till i slutet av 1980-talet, då man planterade nya träd.
Allégatan är en av de äldsta gatorna i Borås och den nämns redan år 1683 och hette tidigare Brunnsgatan. Det var A. M. Salmenius och N. E. Memsen som kom med idén att plantera träd efter gatan efter att man hade breddat gatan med en husrad i öster. Det finns några almar kvar från 1830-talet omkring Hemgården. Memsen bodde då i utfalska gården som Hemgården kallades förr i tiden. Det nuvarande namnet fick Brunnsgatan år 1887 då stadsfullmäktige beslöt i namnfråga.