|
Bilden visar Bellevue från Viskastrandsgatan.
Omkring 1908-1912 arbetade Emil på en plantskola vid Lackarebäcken i Göteborg.
Troligen var plantskolan en plats där flera ungdomar arbetade som hade det lite
svårt i livet. Från annat håll framkommer en man vid namn Börjesson som troligen
var god man för många av ungdomarna. Emil sålde lösa blommor på torg och
marknader åt företaget som han arbetade för. Nu träffar han också en kvinna som
arbetade på Kroksslätt Fabriker som han hade ett förhållande med. Kvinnan bjöd
hem Emil till sina föräldrar, som direkt förklarade att detta var ingen man som
hon behövde. Därefter upphör relationen helt, och Emil känner sig mycket sårad.
Ett halvår senare får kvinnan ett oä barn med okänd far.
Kvinnan flyttar på 1940-talet till Borås med sin dotter och avlider där på
1960-talet. När Emil dör 1957 klipper kvinnan ut dödsannonsen som var publicerad
i Borås Tidning, och lägger på sängbordet med en ros på. Hennes dotter ser
arrangemanget och frågar sin mor varför denna handling. Hon förklarar då att han
var far till din halvsyster, och fäller en tår. Troligen kände aldrig Emil till
detta under sin levnad.
Omkr. 1920 sätter Emil in följande kontaktannons.
Han är nu bosatt i Mölnlycke och har Poste
Restante-adress på Soläng som är stationsföreståndarens hus i
Mölndal. 1928-1929 konfronteras han med sjukvården i Borås. Eftersom
han inte har några pengar att betala sin sjukhusvistelse med uppger
han att kostnaderna skall betalas av Fritsla kommun för där är han
skriven. Räkningen skickas då till Fritsla. Med stor förvåning
börjar de söka efter mannen men hittar honom inte i
mantalslängderna, vilket de meddelar sjukhuset i Borås. Efter
diverse diskussioner tar Borås på sig kostnaden för sjukhusvistelsen
Omkr. 1930 återfinns Emil på Skaraborgsvägen 52 där Borås Lump-&
Skrotaffär ligger. Han börjar nu sälja en del småsaker av lumpen och
skroten som finns där, förmodligen med ägarens tillstånd. Det är nog
under denna tid som han får öknamnet Lump-Emil. Hur länge han bor
här är oklart. 1932 finns Lump-Emil antecknad i Obefintlighetsboken
i Borås. Han är noterad som Lumpsamlare men var han bor är oklart.
Senare på 1930-talet hyr han ett vindsutrymme utan värme och
kokmöjligheter på Södra Kyrkogatan i kv. Midas tillsammans med en
annan man. Det är kallt och rått och Emil uttrycker sin besvikelse
över livet för alla som han träffar. 1939 flyttar Emil in på
Pensionatet på Bellevy på Landalagatan 4, som senare benämnes
”Luffarhotellet” Detta år byter pensionatet ägare och en ogift
kvinna från Hyssna tar över verksamheten i tre år. Troligen är
kvinnan känd av Emil sedan tidigare. Han får ett litet rum i huset
innanför köket som tidigare var jungfrukammare. Här kommer han nu
att tillbringa sitt liv fram till 1956. Pensionatet kommer under
många år ha hyresgäster av skilda slag och många bor här under lång
tid.
Bellevue, huvudbilden , var ett av de tidigaste husen på Norrby /
Landala. Det byggdes 1858 som ett bostadshus till den adlige
kammarjunkaren * 1814 C.G. Stjernefeldt och hans hustru * 1822 Maria
Christina Pettersson som var uppvuxen på Annelund i Borås. 1936
köpte kommunen Bellevy och därefter blev det uthyrt till pensionat.
Under sommarmånaderna ger sig Emil ut i bygderna med sin knallesäck,
oftast i Segloratrakten. Han var borta ca 3 månader varje sommar,
och fick då sova över på olika ställen som han ofta besökte varje
år. Ute på torpen och gårdarna träffa han många pigor som hade det
lite tungt. Han fattade ofta tycke för lite svagare karaktärer som
han tyckte synd om. Han kände nog igen sig själv. Han var inte så
pigg på att hjälpa till när han kom utan han var nog mest ute efter
lite mat och rum för natten Ofta fick han sova över på ”rännet”. |
