Fåglaviks Glasbruk Del 2 (2)

Foto Glenn Murberg
Bilden visar Fåglaviks kapell.
Han ritade även den så kallade Bruksvillan på orten, enligt traditionen uppförd 1875, där grosshandlarfamiljen och senare chefer tillbringat somrarna. Brukets första hytta kallades Tyska hyttan, den andra Reservhyttan från 1898 och Franska hyttan tillkom 1907-09. Anläggningen fordrade också sliperier, magasin och många andra byggnader.
Järnvägen passerar tvärs genom byn som idag har en kärna av blandad villabebyggelse från tiden kring sekelskiftet 1900 längs en slingrig smal väg. I sydöstra delen av samhället finns bland annat en stor villa och en samlingslokal kallad Mimersborg. I nordvästra delen har flera affärer funnits tidigare och här finns stationshuset bevarat. Något avskilt från övrig bebyggelse ligger det idag tomma och gravt förfallna glasbruket. Samhället har kvar en tydlig prägel av bruksort. I vägkorsningen ligger ett gammalt hus där saligförklarade Elisabeth Hesselblad, hade sin så kallade härdelseplats som nyfödd 1870. (Hesselblad återinförde Birgittinerorden i Sverige 1923 men verkade främst i Rom som förnyare och ledare av denna ordens så kallade svenska gren. Hon avled 1957. Den 9 april 2000 blev hon saligförklarad av påven.) Idag hyser huset galleri och bostad för konstnären Jan van den Bergen.
Kapellet är placerat lite utanför bycentrum i nordväst med en smal lång tillfartsväg från landsvägen i öster. Man kommer till kapellets södra sida och en grusplan nedanför byggnaden. Kapellet ligger på en kulle och avtecknar sig mot en tallridå väster därom. Runt byggnaden är en slyig björkskog med inslag av gran och tall. Den enda bebyggelse som ligger i direkt anslutning till kapellet är ett torp på västra sidan med en skogsväg som går söder om kapellanläggningen och vidare söderut. Denna ansluter också till parkeringen i söder. Även den gamla stationen är en vacker gammal byggnad.

Foto Glenn Murberg
Fåglaviks stationshus byggdes år 1858 i samband med att Västra stambanan byggdes. Det ligger i Fåglavik i Herrljunga kommun och är det enda bevarade stationshuset av denna tidiga stationshustyp. Fåglaviks stationshus ritades av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd, enligt den så kallade Partilledsmodellen.
Anläggandet av stationen i Fåglavik (Foglavik) hade stor betydelse för uppväxten av samhället i Fåglavik under senare delen av 1800-talet. Den fick en placering där den nya järnvägen korsade vägen mellan Borås och Skara. Därefter uppstod ett litet samhälle kring stationen som blev en knutpunkt för bland annat spannmålshandel. Än idag har Fåglaviks stationshus kvar det utseende det hade då det första tåget anlände till platsen. I Fåglavik finns hela stationsmiljön kvar och består av stationshus, uthus, jordkällare samt en stationsträdgård som vårdas av lokalbefolkningen.

PDF-fil