En
flygbild över länslasarettet och det var en gång en vacker byggnad som i dag
inte är sig lik alls om man skulle ta en bild idag. Den gamla byggnaden finns
kvar men det är väldigt utbyggt åt alla håll och kanter. Det är en vacker bild
på ett stilrent hus och den vackra platsen framför huvudentrén och den stiliga
trappan vid entrén. Det nya och fjärde lasarettet är ritat av arkitekten Ernst
Stenhammar från Stockholm och är uppfärd på hemmanet Björkäng inom Borås stad
vid östra sidan av stadens tätare bebyggda område, ca 1 kilometer längre från
stadens centrum, Stora Torget än det förra lasarettet.
Under åren 1893-1927 vårdades 40 000 patienter på Borås Lasarett. Den ökande
efterfrågan på sjukvård, kravet på uppdelning och specialisering ledde till att
man år 1925 föreslog en nybyggnation. Invigningen ägde rum den 18 januari år
1930. Den 10 februari flyttades patienterna från det gamla lasarettet upp till
det nya. Lasarettet delades upp i en medicinklinik och en kirurgklinik. På
medicinkliniken blev dr Åke Barkman överläkare och på kirurgkliniken blev dr
Ivar Segelberg som tidigare var lasarettsläkare. Kostnaden för det nya
lasarettet kostade 3 115 000 kr och då var inte inventarier inräknade. Vid
öppnandet 1930 hade lasarettet 240 vårdplatser och under året hade man en
genomsnittlig beläggning på 238 platser.
Lite historia om Borås lasarett, det första lasarettet inrättades år 1782 vid
Stora Brogatan. Det innehöll fem rum och sex sängar. Här arbetade en
lasarettsläkare, en syssloman, tre sjuksköterskor, en piga och en kokerska.
Sjuksköterskorna var självlärda och det var inte förrän vid 1800-talets slut som
det blev krav på utbildning. Andra lasarettet även kallat för Holmers lasarett
var ett envånings trähus med 12 sjuksalar och 34 sängplatser. År 1854 byggdes
lasarettet på med en våning till och från 1840-talet fanns det också ett separat
tvåvånings trähus för sinnessjuka. Det tredje lasarettet stod färdigt 1893.
Byggnaden är idag Borås kommunfullmäktigehus. Lasarettets 130 sängplatserna
fördelades på fyra vårdavdelningar, två för män och två för kvinnor. Det var
ingen uppdelning mellan medicinsk och kirurgisk verksamhet. Under åren 1893–1927
vårdades 40 000 patienter på Borås lasarett. Den ökade efterfrågan på sjukvård,
kravet på uppdelning och specialisering ledde till att man föreslog en
nybyggnation. |