En flygbild över länslasarettet och det var en gång en vacker byggnad som i dag inte är sig lik alls om man skulle ta en bild idag. Den gamla byggnaden finns kvar men det är väldigt utbyggt åt alla håll och kanter. Det är en vacker bild på ett stilrent hus och den vackra platsen framför huvudentrén och den stiliga trappan vid entrén. Det nya och fjärde lasarettet är ritat av arkitekten Ernst Stenhammar från Stockholm och är uppfärd på hemmanet Björkäng inom Borås stad vid östra sidan av stadens tätare bebyggda område, ca 1 kilometer längre från stadens centrum, Stora Torget än det förra lasarettet.
Under åren 1893-1927 vårdades 40 000 patienter på Borås Lasarett. Den ökande efterfrågan på sjukvård, kravet på uppdelning och specialisering ledde till att man år 1925 föreslog en nybyggnation. Invigningen ägde rum den 18 januari år 1930. Den 10 februari flyttades patienterna från det gamla lasarettet upp till det nya. Lasarettet delades upp i en medicinklinik och en kirurgklinik. På medicinkliniken blev dr Åke Barkman överläkare och på kirurgkliniken blev dr Ivar Segelberg som tidigare var lasarettsläkare. Kostnaden för det nya lasarettet kostade 3 115 000 kr och då var inte inventarier inräknade. Vid öppnandet 1930 hade lasarettet 240 vårdplatser och under året hade man en genomsnittlig beläggning på 238 platser.
Lite historia om Borås lasarett, det första lasarettet inrättades år 1782 vid Stora Brogatan. Det innehöll fem rum och sex sängar. Här arbetade en lasarettsläkare, en syssloman, tre sjuksköterskor, en piga och en kokerska. Sjuksköterskorna var självlärda och det var inte förrän vid 1800-talets slut som det blev krav på utbildning. Andra lasarettet även kallat för Holmers lasarett var ett envånings trähus med 12 sjuksalar och 34 sängplatser. År 1854 byggdes lasarettet på med en våning till och från 1840-talet fanns det också ett separat tvåvånings trähus för sinnessjuka. Det tredje lasarettet stod färdigt 1893. Byggnaden är idag Borås kommunfullmäktigehus. Lasarettets 130 sängplatserna fördelades på fyra vårdavdelningar, två för män och två för kvinnor. Det var ingen uppdelning mellan medicinsk och kirurgisk verksamhet. Under åren 1893–1927 vårdades 40 000 patienter på Borås lasarett. Den ökade efterfrågan på sjukvård, kravet på uppdelning och specialisering ledde till att man föreslog en nybyggnation.