Kyrkostämman beslöt emellertid utlysa en tävlan på basis av det uppgjorda programmet. Kostnaden beräknades till 200.000 kr. Förutom Petersons utredning hade stämman också ett utlåtande av arkitekten E. V. Langlet att stödja sig på i detta fall. Denne hade i skrivelse till prosten Enander den 15 februari 1 897 nämnt beloppet 250.000 kr som en trolig kostnad för en treskeppig långhuskyrka med torn och läktare. Kyrkostämman tillsatte nu en ny kommitté med uppgift att införskaffa tävlingsritningar. För detta ändamål ställdes 3000 kr till kommitténs förfogande. Till ledamöter av denna byggnadskommitté utsågs den 10 december fabrikören Alfred Sandwall, prosten Enander, arkitekten L. Kellman, lektor P. A. Bengtsson, ingenjör R. Hagstrand, lektor A. M. V. Karlson och ingenjör C. Nordendahl. Lektor Karlson avflyttade r 902 och ersattes då av häradshövding Th. Odencrantz. Såsom sekreterare fungerade v. häradshövding C. Sjöstrand. Vid tävlingstidens utgång hade 16 förslag inkommit. De bedömdes av en nämnd, som utgjordes av professor I. G. Clason och professor Carl Möller samt byggmästaren C. A. Olsson, samtliga från Stockholm. Det vinnande förslaget var gjort av Carl Bern i Berlin, han hade tidigare bland annat varit med i byggnationen av Kaiser-Friedrich-Gedechtniskirche i Berlin samt lett byggandet av Johanniskirche i Dortmund och var specialutbildad som kyrkoarkitekt. I juni 1 903 var grundläggningen, som utfördes av J. M. Åhman i Borås, avslutad. Murarna uppfördes de följande månaderna och i november kunde yttertaket läggas. Det i kyrkan rikligt förekommande inslaget av granit, sandsten och marmor levererades av mekaniska stenhuggeriet Axel Nilsson i Stockholm. I övrigt stod entreprenörerna, byggmästarna C.W. Broberg och L. Björkqvist, själva för byggnadsarbetet. Arkitekten erhöll reseanslag till fyra besök. Han besiktigade sålunda arbetet i oktober 1904, då valvslagningen som bäst pågick. I Berns frånvaro tjänstgjorde arkitekten L. Kellman som kontrollant. På Kristi Himmelsfärdsdag den 24 maj 1 906 invigdes kyrkan av biskop Hj. Danell.

Kyrkan är en kort enskeppig långhuskyrka med tvärskepp och rakslutet kor. Då den är bred relativt längden liknar den även en centralkyrka, tvärskeppsväggarna bildar nämligen med mittrummet en långsträckt åttakant. Exteriören knyter an till nygotiken bland annat genom tornet, tvärskeppet, koret, strävpelarna, de spetsbågiga fönsterna och portalen. Det finns emellertid andra delar i utformningen såsom trapphusen och byggnadsmaterialet på utsidan som återspeglar en modernare stil. Sockeln består av granit medan resten av väggarna är av normalformatstegel. Tre band av granitdelar av väggarna horisontellt. Av samma granit utgörs även fönstrens ramverk. Huvudportalens kolonner och arkivolter utgörs av gotlandssten. Takbeläggningen består av skiffer från Grythyttehed medan tornspetsen är täckt av koppar.

Tornet har spetsbågiga valvöppningar till klockhuset, dess kolonner är av svart granit och kapitälen av brun belgisk sandsten. Tornet avslutas av gavlar i norr och söder varifrån tornspiran med fyra tureller börjar. Runt tornspetsen finns en krona och högst upp ett klot krönt med ett kors. Huvudportalen är i en nisch som omges av spetsbågiga profilerade arkivolter och kolonner. Den avslutas uppåt med vimperg smyckad med krabbor och ringkors. Dörrarna är av mörkbonad ek och gotiskt smide. Ovanför dörrarna finns ett trepassformat fönster med ett rosfönster. Sidoportalerna, även dessa av mörkbonad ek, är svagt spetsbågiga medan ingångarna vid koret är rakslutna. Samtliga trappor vid dörrarna är av granit. Kyrkans fönster utgörs av fem låga fönster som är parvis ställda i norr och söder. Ovanför dessa befinner sig större spetsbågiga fönster. Ett runt åttapassfönster finns i väster. Koret hade innan ombyggnationen nio spetsbågiga fönster, tre var i norr, öst och söder. Katedralglas är insatt i fönstren.