Allégatan med kvarter Munin, troligen är bilden fotograferad slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. I mitten sitter det en skylt som det står J. E Kjellgrens skomakeri, Kjellgren startade sitt skomakeri här i byggnaden år 1895 och han dog år 1904. Fastigheten kallades också för Rönqvist hus efter Johan Rönqvist född 1854 i Gingri, han köpte fastigheten år 1881. Rönqvist ägde huset fram till år 1898 då handelsresande Wigren född 1855 i Malmö köpte fastigheten. Wigren ägde fastigheten till cirka 1915–1920 och John Gabrielsson född 1868 köpte fastigheten och startade skrädderi och konfektionsaffär i byggnaden.
Kvarteret var länge rivningshotad och 1981 hade man lämnat in en ansökan om rivningslov på byggnaderna. Men av någon anledning så svängde man i frågan och man bestämde sig för att bevara byggnaderna. Sedan dröjde det 6 år innan Riksbyggen började renovera dessa hus men renovera var väl för mycket sagt, i maj 1987 revs delar av Munin vilken var den sämsta delen men jag ställer frågan, var det någon som ifrågasatte att man fick riva eller tog man det för givet att bara riva? Så i dag är det många som tror att hela kvarteret Munin är sparsamt renoverat men det är det inte utan en del av byggnaden vid Sandgärdsgatan som är nybyggd. Det finns ju inte så många gamla trähus kvar längs Allégatan längre och jag hoppas att de som finns får stå kvar.
Man ser hur hög Allégatan är i mitten och vid trähuset och man fick höja gatan en hel del på denna sida och lägst ner i högra bildhörnet syns en liten stenmur och där går den andra körbanan mot söder. Så man kan förstå varje man jämnade till gatan. Kvarter Munin byggdes efter sista stadsbranden runt år 1830, det var inte så många byggnader som klarade sig efter den branden. Förutom Carolikyrkan, Prästgården och Brännerigården så var det ett 30-tal privatägda byggnader.