Foto Rune Murberg
Ännu en bild från min fars album och denna gång Borås
järnvägsstation, bilden är fotograferad år 1955. I bakgrunden så ser
man Borås wäfveri stora ångcentral och skorstenen till vänster
tillhör nog Norrby Spinneri. Fina gamla bilar som står framför
stationen och dessa bilar klarar jag inte av att säga vilka märken
det är. Jag har tidigare skrivit fakta om stationen men tänker göra
en repris eftersom jag har sett att det har tillkommit nya läsare.
Under 1880-talet tillkom ytterligare två banor: den sydvästliga
Varberg - Borås Järnväg och den sydliga Kindsbanan. Stadens fjärde
järnväg blev den västliga Göteborg – Borås Järnväg som stod klar
1894, och vars ägare lät bygga en ny station vid en tidigare
hållplats längs Varbergsbanan och denna järnvägsstation skulle under
lång tid kallas Borås Nedre. År 1902 - 1903 anlades ytterligare en
privatbana Borås-Alvesta Järnväg, och 1917 ännu en Borås–Ulricehamns
Järnväg. Båda banor hade Borås Nedre som station och gick ur staden
mot sydöst. Under 1900-talets första decennier utvecklades ett allt
närmre samarbete mellan järnvägslinjerna, och de slogs samman 1930.
Borås Nedre blev den gemensamma huvudstationen och stationsnamnet
ändrades till Borås Central.
Stationshuset ritades av arkitekten Adrian C. Peterson i samarbete
med sonen Carl Crispin som då var privatpraktiserande arkitekt i
Borås. Byggnadens exteriör är strikt symmetrisk med en kraftigt
markerat tvåvånings mittparti flankerat av lägre sidopartier med två
fönsteraxlar. Mittdelen markeras särskilt genom två torn samt ett
centralt gavelparti med utkragade torn. Rundbågemotivet upptill i
bottenvåningens fönster hålls ihop av murade tegelband och ger
byggnaden tyngd och horisontalverkan, rundbågen används även i
mittdelens och tornens takgesims. Vertikalverkan skapas genom tornen
och gavelpartiet och förstärks av krönta utsirade smidesdetaljer.
Byggnadsmaterial består huvudsakligen av natursten och hårdbränt
tegel. Den ökade trafikmängden i början av 1900-talet ställde krav
på utbyggnad av såväl station som stationshus. Byggnadens
sidopartier förlängdes med tre fönsteraxlar och avslutades med ett
förhöjt gavelparti med samma formspråk som det i mittdelen. Taket är
täckt med grön falsad plåt. Väntsalen har stora fönster med två
lufter samt överluft. Bågarna är brunmålade. Fönstren på övre
våningsplanet i byggnadens mittparti avslutas upptill med
segmentbåge.
Regeringen beslutade 27 augusti 1986 att byggnaden skulle skyddas
som statligt byggnadsminne. Den 1 januari 2001 övergick fastigheten
till att bli byggnadsminne enligt 3 kap. kulturmiljölagen.
Riksantikvarieämbetet fastställde skyddsföreskrifter 27 maj 2003 i
samråd med ägaren Jernhusen AB och Länsstyrelsen för Västra
Götalands län. Ett övergripande syfte är att tillgängliggöra den
historia om länets kulturarv som byggnadsminnena berättar och att
därigenom öka medvetenheten om dess kulturhistoriska värden. |