År 1926 tillbyggdes en kardavdelning utmed den västra långsidan i en stil som
helt ansluter till den befintliga byggnaden. Även renseriavdelningen i den norra
delen av byggnaden påbyggdes med en våning 1928 och fick då fyra våningar. Både
1926- och 1928 års tillbyggnader gjordes efter ritningar av arkitekt Nils
Sörensen. Det karaktäristiska trapphustornet, där kontorsingången ursprungligen
fanns, förändrades 1939 då det höga och branta torntaket revs och ersattes med
en i det närmaste platt avslutning. År 1943 påbyggdes två våningar till det före
detta ångmaskinhuset på spinneriets västra sida.
Arkitekt Hugo Häggström gav denna nya del ett stramt funktionalistiskt
formspråk. Utbyggnaden utnyttjades som omklädningsrum och personalmatsal och den
nya delens tak utnyttjades som takterrass. Även ett nytt trapphus med en ny
personalentré lades i tillbyggnaden. Det ursprungliga ångmaskinhusets volym och
fasadutformning är idag avläsbar trots utbyggnaden vilket är positivt ur
byggnadshistorisk synvinkel. Under efterkrigstiden genomgick byggnaden några
smärre förändringar bland annat en höjning av arkitekt Häggströms tillbyggnad
från 1943 för att bereda plats för en travers och en vattentank.
Stilmässigt har byggnaden ett nyklassicistiskt formspråk med en medveten
tegelbehandling där fönsterband, portar, gavlar och tornavslutningar betonas.
Arkitekten Statt har lagt stor vikt vid att i fasaderna redovisar de olika
byggnadsdelarnas specialfunktioner.
Denna bild fotograferade jag 2015 och
byggnaden är fantastisk vacker fortfarande. Jag har jobbat i denna
byggnad ett tag, tror att företaget hette Affisch och reklamtryck.
Det fanns även en magasinsbyggnad helt i korrugerad plåt. Den
uppfördes troligtvis 1936 och tillbyggdes kraftigt 1962. Utbyggnaden
föranleddes av att Åkerlunds slutade tillverka garn och istället
började köpa färdigt garn till fabriken. Denna magasinsbyggnad låg
mellan spinneriet och Viskan och nu är man nyfiken på vilket år man
rev denna byggnad? Vet du det skicka ett mail till mig på
gamlaboras@murberg.se.
Kvartersmarken är märkt Q och det betyder kulturreservat.
Spinneribyggnaden är markerad med Q1 vilket betyder att det är
värdefull miljö och ändring av byggnad får ej förvanska dess
karaktär eller anpassning till omgivningen. Byggnaden eller för
byggnaden väsentliga delar får ej rivas. Då tänker jag med en gång,
hur tänkte man då när man byggde alla dessa fastigheter runt om
spinneribyggnaden och förfulade ännu mera. Det pågår även en
nyproduktion mittemot spinneriet med allt för höga byggnader. Just
Druvefors är lite känsligt mot nybyggnation eftersom det är ett
område rikt på äldre byggnader. Samtidigt har det försvunnit äldre
industrifastigheter i detta område. |