Byggnaden i hörnet Bryggaregatan och Fabriksgatan uppfördes 1944 efter ritningar av arkitekt Hugo Häggström. Byggnaden består av två stycken 4½ våning höga delar mot Bryggaregatan samt mot Fabriksgatan. Dessa två delar binds ihop av ett 8 våningar högt hörntorn. Tornets fasader avviker från byggnadens övriga mörka tegelfasader genom en tydligt redovisad konstruktion som när det uppfördes troligtvis ansågs som udda, nyskapande och modern. Betongfackverket är dock inte "naket" utan inklätt med ljusa naturstensplattor. Utfackningarna är utförda med mörkt brunrött tegel samt relativt stora korspostfönster. Övriga fasader är i sin helhet i brunrött tegel. De är stramt utförda med endast fönsteröverstycken markerade med stående tegel. Stilmässigt kan de hänföras till en något uppmjukad funktionalistisk tradition. De lägre delarna har en indragen vindsvåning med ursprungligen slätputsade fasader. Delar av dessa putsfasader är idag inklädda med röd plåt.
I den lägre byggnadens fasad mot Fabriksgatan skapades anläggningens nya huvudentré. Denna entré är idag förvanskad av ett nyupptaget fönster. Insatsen gjordes i samband med en ombyggnad 1989. SMAB - Sven Mätare AB stod bakom ritningarna. Byggnaden är förbunden med den fd. lagerbyggnaden i kvarteret Vesta 12 på andra sidan Fabriksgatan genom en förbindelsegång i fyra våningar. Byggnaden står idag till stora delar oförändrad sedan den uppfördes.

Även denna bild fotograferade jag år 2015 och det är en mäktig syn att se dessa torn och det syns inte på denna bild utan det finns ett torn även på andra sidan av Bryggaregatan. Borås har fått sitt eget Twintower och står man en bit ifrån ser det mäktig ut.
Samtliga byggnader inom anläggningen står (ev. stod) interiört i öppen förbindelse med intilliggande byggnadskroppar. Hela anläggningen användes år 1947 på följande sätt: Nedre samt övre källare användes som lager. I bottenvåningen fanns expedition samt kontor och utställningslokaler. Andra våningen fungerade i sin helhet som lager. På tredje våningen fanns sysalar samt läggrum och pressrum. Här fanns även omklädningsrum och kontorsutrymmen. Fjärde våningen utnyttjades till största del som sysalar men här fanns även omklädningsrum. Vindsvåningen fungerade som lager och tillbehörslager. Hur de översta våningarna i tornbyggnaden disponerades är oklart. Anläggningen är, historiskt sett, en av stadens viktigaste då företaget Algots var något av föregångare inom konfektionsbranschen. Algots var också störst och troligtvis mest välkänt på ett nationellt plan. Vid framtida förändringar skall ursprungliga fasader bibehållas.
Tornbyggnaden är sannolikt stadens första med denna typ av fasadkomposition vilken senare, vid slutet av 1950-talet, blev mycket vanlig. Den nya utformningen av den tidigare huvudentrén bör diskuteras. På lång sikt bör målsättningen vara en återgång till den för Algots karaktäristiska, ursprungliga utformningen.