Druvefors Väfveri AB bildades 1871 av P A Åkerlund och A Andersson vilka inköpte
Druvefors kvarn, uppförd i början av 1860-talet, med tillhörande vattenhjul och
kvarndamm av trä. Bilden är fotograferad omkring 1920-talet. Även kringliggande
markområden inköptes. En av anledningarna till att väveriet lokaliserades till
denna plats var att man genom att utnyttja Viskans vatten som energikälla kunde
minska anläggningens beroende av stenkol. P A Åkerlund, som redan 1870 hade
varit med om att grunda Borås Wäfveri AB, stod från 1872 som ensam aktieägare i
företaget. Tillverkningen bestod ursprungligen av bomullstyger men utvidgades
1885 med vigogne- och bomullsflaneller. Den ursprungliga fabriksanläggningen
utvidgades senare ett flertal gånger bland annat 1913 och 1943. Elektrifiering
av maskinparken genomfördes på 1920-talet. År 1942 var 215 personer anställda
vid fabriken. Nedläggningen av Druvefors Väveri AB vid slutet av 1950-talet var
en av de första större fabriksnedläggningarna i Borås. Fabriksbyggnaderna
användes sedan av bilfirman Hedin Bil AB (tidigare Philipssons) samt ett antal
andra företag med olika inriktning, bland annat Telia AB.
Byggnaden utmed Druveforsvägen är ursprungligen uppförd som väveri i 2½ våning
år 1871 med fasader i gråsten. Grova naturstensfasader var vanligt förekommande
på industribyggnader vid den här tiden Stenväggarna fungerade bland annat bra ur
brandsäkerhetssynpunkt. I de två första våningarna fanns ursprungligen vävsalar
med mekaniska vävstolar medan vinden innehöll spol- och varpmaskiner. Byggnaden
står i dag i stort sett oförändrad sedan den byggdes och endast en större
förändring har gjorts då byggnadens ursprungliga sadeltak byggdes om och fick
det utseende som det har idag. När detta gjorde är dock oklart men troligtvis
skedde det på 1920-talet. I samband med att taket förändrades spritputsades
troligtvis byggnadens båda gavelrösten.
Denna bild fotograferade jag den 11 mars 2022.
Tidigare fanns det ett ångpannehus i tegel uppfört 1872 vid den
södra änden. Den hade ett sadeltak som ursprungligen var täckt av
papp men som sedan täcktes med svart plåt. Ett flertal
fönsteröppningar var igenmurade men deras tidigare placering går att
läsa i fasaden. Byggnaden stod i princip intakt sedan uppförandet,
man rev den stora skorstenen år 1991. När rev man själva
ångpannebyggnaden? Om jag ska vara ärlig så kommer jag inte alla
ihåg denna byggnad.
I södra änden fanns det är ett väveri- och turbinhus i tegel uppfört
1872 ursprungligen i 2½ våning. Den byggdes med en
pelarvalvkonstruktion över Viskans östra fåra. Bottenvåningen
innehöll ursprungligen dynamomaskiner (turbiner) samt en
reservångmaskin. Byggnaden hade fram till det att en ombyggnad
gjordes, troligtvis i mitten på 1920-talet, ett kopplat sadeltak men
fick efter ombyggnaden den bågformade takformen som finns idag. Den
centralt placerade taklanteminen tillkom 1944. Efter ombyggnaden
användes andra våningen som väveri- och spolsal, i den tredje
våningen fanns dressning. Byggnaden stod i öppen förbindelse med
byggnaden längs med Druveforsvägen i andra och tredje våning.
Byggnadens grund förändrades i samband med att denna östra del av
Viskan fylldes igen 1959. Förståelsen för byggnadens placering och
ursprungliga funktion försvåras av att Viskans flöde har ändrats.
Dess ursprungliga röda tegelfasader är idag spritputsade och har en
brun kulör. Putsen har delvis förändrat byggnadens karaktär. Trots
förändringarna har byggnaden en central betydelse för förståelsen av
anläggningen. |