År 1765 utgick emellertid privilegierna och driften stoppades till år 1833, då verket övertogsav dåvarande rådmannen i Alingsås, G. Kling som drev rörelsen till 1847. Därefter låg verket återigen nere till den 20 okt. 1862, då en engelsman vid namn Charles Hill köpte anläggningen. Hill erhöll magistratens tillstånd att i staden idka fabriksrörelse för tillverkning av bomulls- och yllevävnader. Starten var synnerligen blygsam med endast sex vävstolar. Utvecklingen gick dock raskt framåt och 1875 hade man 350 vävstolar och en årsproduktion av 4 miljoner meter. Rörelsen bedrives sedan 1912 under firmanamnet AB Alingsås Bomullsväveri. Som tidigare nämnts utvecklades textilindustrin i början av 1800-talet i snabb takt runt om i världen icke minst i Sverige. Det första mekaniska bomullsspinneriet lär ha anlagts år 1805 i Lerum. År 1813 startades bomullsspinneriet i Sjuntorp. Under 1830-talet startades ett flertal bomullsfabriker såsom Lindome, Strömma spinneri och väveri vid Karlshamn, Nääs, Rydboholms, Jonsereds fabriker och Bergmans spinneri i Stockholm. Det år 1834 anlagda Rydboholmsväveriet var Sveriges första mekaniska väveri. Dess grundare, Sven Erikson, startade 1853 även Rydals Manufaktur AB. Gamlestadens fabriker i Göteborg, Borås Wäfveri, Ahlafors m.fl. härrör sig från mitten av 1800-talet.

Bomullsindustrin fick sålunda redan från början en betydande utbredning i västra Sverige. Borås Wäfveri Aktiebolag grundades år 1870 och räknas nu som vårt lands största anläggning i branschen. Tillverkningen av stickade varor har i vårt land sedan gammalt bedrivits som hemslöjd och hemarbete, vilket även fortfarande är fallet i viss utsträckning. Något som just är speciellt för Sjuhäradsbygden. Den första trikåfabriken i vårt land uppges ha varit J. W. Borglunds i Stockholm, som grundades år 1800. Även inom denna textilgren har pågått en ständig frammarsch. Dess nuvarande största företag äro AB Sveriges Förenade Trikåfabriker i Borås, Gärda Fabrikers AB i Göteborg och AB Malmö Strumpfabrik.
Ur en år 1948 av Textilrådets Informations kommitté utgiven broschyr ber jag få citera: Det industriella genombrottet är för alla våra näringar en relativt sen företeelse, men det kan med fog sägas, att den moderna textila produktionen med kraft hävdat sin plats som nummer två i näringarnas ranglista, närmast efter metallindustrin. Det sägs ofta, att världen skulle kunna fortleva, även om allt guld försvunne, men att vi snabbt skulle tvingas tillbaka till djurstadiet om allt järn och stål genom en världsvid kemisk process förintades. Det är riktigt, men samma drastiska tankeexperiment kan och med samma resultat också göras med textilfibrerna. De hava även äldre anor än metallerna.