Resta stenar markerar gravar från järnåldern. De döda har vanligen bränts på bål, varefter de brända benen placerats i lerkärl eller hartstätade träaskar. Med sig i graven fick den döde personliga tillhörigheter, som smycken och redskap. Över gropen har sedan stenen rests. Under järnåldern var jordbruk och boskapsskötsel de viktigaste näringarna och man föredrog lättdränerade jordar till åkerbruket. Gravfälten var vanligtvis gravplatser för befolkningen på en gård och de lades nära boplatserna. Ofta ligger de nuvarande gårdarna på ungefär samma plats som järnålderns gårdar.