Småindustriområde, ca 120 x 100 m (Ö-V), bestående av lämningar efter två kvarnar i form av 1 kvarnbyggnad, 2 möjliga kvarngrunder, 1 dammvall, 2 rännor, 1 kvarnsten, 1 stenrad och minst 4 strandskoningar. Kvarnbyggnaden, belägen i N delen av området, längs höger sida strömriktningen, är byggd i tre våningar, av tegel med en grund av murade, tuktade stenar. Ett kraftverk är inrymt i byggnaden sedan 1998. Omedelbart N om byggnaden, i åbrinken, är en kallmurad strandskoning, ca 10 m l (N-S) och 1 m h ovan vattenytan, möjligen del av grund till en äldre kvarn. ÖSÖ om kvarnbyggnaden är dammvallen, ca 60 m l (N-S), 2 m br och 1,5 m h, av murade, kallmurade, delvis tuktade stenar och betong, till stor del byggd på berg i dagen. Två utskov finns, ett i vardera änden. Vid N utskovet är den ena rännan, ca 15 m l (VNV-ÖSÖ) och 5 m br. Den leder in till kvarnbyggnaden. Vid det andra utskovet är en delvis naturlig ränna, ca 20 m l (VNV-ÖSÖ), 2 m br och 0,5 - 1 m dj, med ställvis stenskodda kanter av kallmurade stenar. I botten har berget huggits och/eller sprängts ut inom en 5 x 1 m l sträcka (VNV-ÖSÖ) och bildar här en fördjupning. Omedelbart SSV om rännan är åkanten stenskodd, av kallmurade stenar, troligen del av en kvarngrund. En ekonomibyggnad är utritad intill dammvallsfästet på ekonomiska kartan 1961. V om kvarnbyggnaden, i ån, är en stenrad, ca 15 m l (Ö-V), 0,4 m br och 0,2-0,4 m h ovan vattenytan, av 0,3 -0,4 m st stenar. Längs åkanterna finns ställvisa strandskoningar och några kvillar i ån har stenskodda kanter, av kallmurade stenar. I områdets NÖ del är en berghäll med ristningar i form av mjölnares namn och årtal (se separat beskrivning). På berget intill ristningarna ligger kvarnstenen. Från 1566 omnämns en kronokvarn i Hjultorp, den så kallade "Prästkvarnen". I en vittnesskrift från 1600-talet nämns en händelse som skulle ha ägt rum redan under 1480-talet, där herr Algut sägs vara den förste som byggde "Hjultorpa qwarnar". I kvarnkommissionens protokoll från 1690-talet nämns även Vårgårda kvarn, en liten fotkvarn belägen på västra sidan ån. Den ska ha kallats "Vårgårda Västergårds kvarn" och drogs med i en vårflod 1709, varvid en ny byggdes på samma plats. Denna låg öde redan 1755-56 men en ny byggdes återigen under senare delen av 1700- talet. På en geometrisk karta från 1725 är en kvarn markerad på V sidan ån och beskriven som en liten kvarn där det mals till husbehov. På en geometrisk karta 1770 och på storskifteskartan 1774 är både Vårgårda Västergårds kvarn och Hjultorps kvarn med tillhörande mjölnarbostäder utritade. På häradsekonomiska kartan 1890-97 är endast Hjultorps kvarn utritad. Uppgifter finns även om ett sågverk och ett linoljeslageri men osäkert var dessa har varit belägna, möjligen här eller nedströms landsvägsbron vid Vårgårda havregrynskvarn.

Källa Riksantikvarieämbetet

Karta

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

39 Bilder