Högsrum kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Räpplinge-Högsrums församling.

Kyrkobyggnaden

1634 skickades Johannes Haquini Rhezelius med fullmakt från Kammarkollegiet på fornminnesinventering till Öland. Under sin öländska resa gjorde han pennteckningar av en mängd kyrkor. Tack vare dessa teckningar kan vi få en uppfattning om de medeltida öländska kyrkornas arkitektur. Beträffande Högrums gamla kyrka har Rhezelius tecknat en kyrka bestående av ett romanskt långhus, med tillhörande kor och absid i öster. Det kraftiga tornet i väster (som ännu finns kvar och ingår i den nya kyrkan) och anses ha anor från 1200-talet har hög resning och avslutas av ett enkelt sadeltak. I anslutning till tornbyggnadens nedre del finns på sydsidan en tillbyggnad. Ingången på långhusets sydsida låter oss genom teckningen ana något som liknar ett vapenhus.

Under slutet 1700-talet gjorde sig behovet av nya och större kyrkorum påminda här och var på Öland som vid den tiden tillhörde Kalmar stift. Åtskilliga av de medeltida kyrkorna var för trånga och flera var dessutom i synnerligen uselt skick. Ombyggnad eller nybyggnad var förenat med stora kostnader. Tanken på kyrkbygge hade väckts 1772 i Högsrums församling. Men det dröjde till 1821 innan något hände. Ritningar gjordes upp av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Som byggmästare anlitades Leonard Lindman från Källa på norra Öland. I den mån det var möjligt använde man delar av den gamla kyrkan vid nybygget. Det medeltida 1200-talstornet fick som ovan nämnts stå kvar. Ett relativt stort långhus uppfördes av kalksten med korvägg och bakomliggande sakristia i öster i empire inspirerad stil. Byggmästare Peter Isberg byggde 1840 om tornet. Det försågs med en åttasidig lanternin där klockorna placerades. Lanterninen kröntes med ett kors. Kyrkans interiör har karaktär av salkyrka med trätunnvalv. De höga rundbågefönstren låter ljuset rikligt flöda in, helt i upplysningstidens ideal.

Inventarier

Altaruppställning från 1853 med tavlan: "Korsnedtagningen", kopia efter altartavlan i Kalmar domkyrka, målad av Sven Gustaf Lindblom. Uppställningen är utförd av Olof Peterson, slottssnickare från Kalmar, men född i Högsrum. Predikstol i nygotik tillkom 1886. I de fem fälten på den åttkantiga korgen ingår målningar föreställande heliga gestaler, utförda av N. J. Jonsson. Halvcirkelformad altarring. Dopfunt av röd polerad kalksten 1704. Krucifix daterat till 1400-talets sista fjärdedel. Tre gipsfigurer, omtalade 1891, är överflyttade från altaruppställningen till korfönstren. Den slutna bänkinredningen med korbänkskvarteren och de ursprungliga, konkava avslutningarna av de främsta bänkkvarteren är samtida med kyrkan, men något moderniserad. Läktare från kyrkans byggnadstid. Ljusbärare Storklockan i tornet göts ursprungligen 1899 av K,G.Bergholtz & Co,Stockholm men blev omgjuten 1920. Lillklockan blev gjuten 1873 av I.P. Forsberg,Kalmar.

(Tyvärr så var kyrkan stängd vid mitt fotobesök)