Kyrkobyggnaden
År 1839 byggdes den nya kyrkan i Hössna, sedan sockenstämman 1822 konstaterat att den gamla var både skadad och för liten. Ritningarna utfördes av arkitekt G. L. Westerling och modifierades av byggmästaren Lars Nilsson från Sandhults socken. Den är en typisk empirkyrka med absidformad sakristia och torn med lanternin.
År 1955 gjordes en omfattande renovering av den nya kyrkan. Bland annat målades interiören om, två fönster murades igen på insidan då de ansågs ”synnerligen störande i interiören och obehövliga”. Predikstolen, som härstammar från den gamla kyrkan, konserverades och kyrkan försågs med elektricitet. Altarringen och de slutna bänkarna är kvar från byggnadstiden, liksom merparten av inredningen. Kyrkorummet har kvar sin ursprungliga ljusa rymd. Även på 1990-talet utfördes målningsarbeten in- och utvändigt. En stor muralmålning utgör altartavla. Den föreställer Kristi förklaring och är utförd 1899 av Anders Gustaf Ljungström.

Inventarier
Dopfunt av sandsten tillverkad omkring år 1200, nu i en del, men tidigare troligen två, med höjden 86 cm. Två nästan identiska delar, halvklotformiga med två avtrappningar, har vänts åt var sitt håll och förbundits med ett cylindriskt skaft. Centralt uttömningshål. Funten är vittrad och sned.[1]
Predikstol av mäster Jonas Ullberg från Velinga i barock utförd 1716 är prydd med bilder av Kristus och de fyra evangelisterna och kommer från den gamla kyrkan. Den återställdes 1955 till ursprungligt skick av konservator Thorbjörn Engblad.
Två nattvardskalkar från 1400-talet, varav den ena är avsedd för sockenbud.

Klockor
Kyrkan hade förr två medeltida klockor. Lillklockan blev omgjuten 1768. Den uppges ha haft en svårläslig inskrift.
Storklockan, som är gjuten 1345 av mäster Håkan (Haqvinus), är en av Sveriges nitton runklockor. Den har mitt på kroppen fyra små likarmade kors, ett i varje väderstreck. De två skriftbanden är breda och inskriften på latin sträcker sig till en tredje rad. Den lyder i svensk översättning: Herrens år 1345, sjuttonde dagen före kalende augusti [=16 juli] då herr Olof var kyrkoherde och Gedstavus [Gösta] och Nikolaus voro kyrkvärdar, göt Haquinus denna klocka. Magnus var [då] Sveriges konung och herr Sigge biskop i Skara. Därunder finns tre med runor ristade ord: ave : maria : iessus.

Orgel
Orgeln, som är placerad på läktaren i väster, är byggd 1859 av Svante Johansson i Liared. Den är fortfarande spelbar, men i behov av översyn. Den stumma fasaden är samtida med verket. Instrumentet har nio stämmor fördelade på manual och pedal. I koret står en digitalorgel som används som huvudinstrument.

Källa Wikipedia

I vapenhuset finns det en tavla med förteckning över "Kjörkoherdar i Hösna" En herr Hagvinus står överst och för denne står årtalet 1333. I vapenhuset står även en äldre offerkista av ek.

Storklockan i Hössna kyrka är riktigt gammal och gjuten av en mäster Håkan 1345. I en avigvänd runskrift på latin läses: "År 1345 den 16 juli då herr Olof var kyrkoherde samt Gustaf och Nikolaus kyrkvärdar göt Håkan denna klocka. Magnus var Sveriges konung och herr - Sigge biskop i Skara. Hell dig Maria. Bed till Jesus för oss.”

Dopfunten, även den från medeltiden, har ett egendomligt utseende. Den är gjord av två separata, men nästan identiska, dopfuntar som sammanfogats. Man tror att en stenhuggare har skapat denna originella skapelse. Den ena dopfunten lär ha stått i Kinnareds kyrka, en kyrka som revs på 1500-talet till följd av Skarabiskopen Ericus Falcks befallning i samband med biskopsvisitationen den 30 november 1554.

I Hössna kyrka finns två fina nattvardskalkar i silver från 1400-tal, varav den ena är avsedd för sockenbud.

Altartavlan från 1899 är målad direkt på korväggen. Motivet är Kristus på förklaringsberget med Moses som håller en stentavla och Elias med en bokrulle. Vid bergets fot står Petrus, Jakob och Johannes. Texten lyder: "Denne är min älskade son, honom hören”. Konstnären var den kände kyrkomålaren A. G. Ljungström, som även målat liknande altartavlor i bland annat Sandhems, Gällstads och Nittorps kyrkor.

Då kyrkan byggdes 1839 fick inte altaret från den gamla kyrkan följa med, utan det ersattes med ett förgyllt kors. Detta kors är numera placerat i en nisch på den norra väggen.

Predikstolen, tillverkad 1716 av mäster Jonas Ullberg från Velinga, är prydd med bilder av Kristus och de fyra evangelisterna. Den fanns därför med redan i den gamla kyrkan. Vid inventeringen 1828 betecknades den som "utan smak och värde", medan den i dag kallas ”vacker och värdefull”.

1955 genomgick kyrkan en grundlig restaurering då bl.a. interiören målades om, två korfönster togs bort och övriga fick blyinfattat antikglas. Predikstolen befriades från fyra lager färg och återställdes i sitt ursprungliga skick med gamla förnämliga målningar. Därefter har både tornet och ytterväggarna renoverats.
Vid renoveringen 1994 var det dags för ommålning av kyrkorummet i något ljusare färger. Ett par bänkar längst togs bort ner i kyrkorummet och övriga bänkar försågs med dynor.

Hössna kyrka byggdes av sten år 1839, en byggnation som gick snabbt. Beslutet att bygga kyrkan stadfästes vid ett sammanträde i februari 1839 och redan den 29 september samma år skedde den högtidliga invigningen.
Den gamla kyrkan hade sin plats cirka 25 meter norr om den nuvarande och dateras till medeltiden. Dess sakristia står fortfarande kvar och används idag till gudstjänster i mindre sammanhang.

Källa: Svenska Kyrkan

Tillbaka till kyrkan