Genom de senaste årens forskning har man fått fram belägg för att många gårdar under järnåldern haft egna smedjor och själva framställt järn ur rödjord. Dessa bosättningar har varit knutna till områden i skogsmark med låga odlingsrösen, så kallade hackerör. I vår närhet finns sådana områden bland annat vid Lammåsen och Bläshult i Skephult.  Kolebäcksugnen har dock varit en senare anläggning för framställning av tackjärn  ur bergmalm, troligen en så kallad mulltimmershytta. Eftersom det inte finns några skriftliga uppgifter om ugnen är det mest troligt att den var i bruk under medeltiden.

Kolupplaget: Norr om ugnen finns ett område med träkol strax under markytan. Det är möjligt att det funnits kolmilor här men troligtvis har kolning skett på andra platser och kolet fraktats hit med släde under vintern.

Rostgropen: Ugnen har drivits med vart järnmalm, magnetit. I rostgropen upphettades malmen för att få bort svavel och göra den mer lämpad att behandla i ugnen. Samtidigt blev den spröd och lättare att krossa.

Masugnen: Ugnspipan var murad av slagen sten med fuktig mjäle som murbruk". Av värmen från smältan fick stenarna ett tegelliknande utseende. Botten var cirka 60 cm i kvadrat och bestod av en häll av glimmerskiffer och mellanrummet fyllt med morän detta för att kunna hålla kallad mulltimmerhytta. Hela ugnen har varit cirka 10 m i kvadrat med en höjd av 3 m, en imponerande anläggning.

Malmen: Två förutsättningar för hyttdrift fanns på platsen, vattenkraft till blästern och tillgång på ved för kolning. Däremot är det inte klarlagt varifrån malmen kommit. Möjligen har det funnits en malmåder i ett berg norr om ugnen. Den malm som fanns i rostgropen vid utgrävningen 1927 hade låg järnhalt. Det är uteslutet att man skulle kunna driva ugnen med den. Möjligen var det ett sista försök som gjordes innan driften upphörde.

Danska vägen: Den väg som passerar förbi Kolebäcksugnen byggdes strax efter att järnvägen hade kommit till Fritsla 1880. Vägen var avsedd för virkestransporter från Skephult till järnvägen. En dansk som ägde stora skogsområden lät bygga vägen. Därav namnet Danska vägen.

Upplysningar: De uppgifter kommer från en utgrävningen som gjordes 1927

Koordinater: 57.557229, 12.818985

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

23 Bilder