Byggandet av en ny kyrka påbörjades genast och redan 1:a advent samma år hölls den första gudstjänsten där. Kyrkan kan då inte ha bestått av så mycket mer än ytterväggar och tak. Helt färdig blev den först 2 år senare och den 17 juni 1863 invigdes den. Det som fattades då var yttre brädklädning, orgel och kyrkklockor Orgeln byggdes 1865 och först 1880 fick man riktiga kyrkklockor i kyrktornet. Innan dess använde man trianglar som var upphängda i stolpar utanför kyrkan. En hammare till dessa finns fortfarande kvar. 1870 fick Järbo sin första kyrkoherde och blev ett eget pastorat.

1878 utökades kyrkogården, varvid Tjäders torp monterades ner och flyttades till nuvarande Tjöders. Vid den tiden bodde där en skomakare vid namn Hjälm. Han fick 100 kr för att han flyttade. Efter honom kallade man platsen, där torpet stod och sedermera hela kyrkogården för ”Pliggbacken”. Uttalanden om att snart hamna på Pliggbacken, betydde i Järbo att man inte trodde sig ha så lång tid kvar att leva.  1894 fick man värme i kyrkan. Vid restaureringar som gjorts under åren har kyrkans interiör ändrats något. Vid den första, 1905, höjdes korgolvet för att rymma värmekammaren till centralvärmen, som installerades. Orgelläktaren utvidgades och kyrkbänkarna flyttades, så att man fick sidogångar. På påskdagen 1914 hölls en ljusinvigningsfest, eftersom man fått elektrisk belysning detta år. 1949 sattes det första tornuret upp efter en insamling bland församlingsborna.

Vid restaureringen 1953 fick kyrkan i stort sett sitt nuvarande utseende. Ett nytt värmesystem installerades, taket över predikstolen sänktes och båda trapporna till läktaren inne i kyrkorummet försvann. I mitten av1990-talet byggdes en ny trappa av säkerhetsskäl. Altartavlan ”Påskmorgon” av Olle Hjortzberg sattes upp där tidigare de färgade fönster, som numera pryder dopkapellet satt. På altaret, där det nu står ett glaskors, fanns tidigare ett träkors med en törnekrona.

Flera trädekorationer och målningar försvann, till många Järbobors förtret.  Försvann, gjorde även en av de fyra kristallkronor, som skänkts av brukspatron Petre i Hammarby. När han fick kungabesök tog han helt sonika tillbaka en. Det kan vara samma krona, som kom tillbaka till Järbo kyrka långt senare, skänkt av Ecke Hedbergs dotter, Stina Hendriki. I så fall hade den förmodligen, för att räddas undan en konkurs, tagit vägen om Kungsfors herrgård, där Stinas farfar var förvaltare.

1974 sprängdes kyrkans kassaskåp i mening att ta kyrksilvret, utan att lyckas, men 1989 var det någon eller några som lyckades och sedan dess är kyrksilvret borta.
Det mesta av det stulna har ersatts med nytt likvärdigt så långt det varit möjligt. Detta var några årtal, fakta och talesätt angående Järbo kyrka.

Källa: Svenska Kyrkan

Järbo kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Järbo församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i kyrkbyn Järbo i Sandvikens kommun.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en stomme av trä och består av ett treskeppigt långhus med kor i öster och torn i väster. Korsarmar sträcker sig ut från korets norra och södra sida. Ytterväggarna täcks av liggande fasspont.

Tillkomst och ombyggnader
Fram till mitten av 1800-talet fick Järboborna färdas över en mil till Ovansjö kyrka. 1856 uppfördes ett kapell av dom själva i Järbo för egna kostnader som även nyttjades som skollokal. Byggnaden hade ett lågt sluttande spjältak med timrade väggar. 1 mars 1860 under skoltid rasade taket in på grund av all ovanliggande snö. Framförallt på den södra sidan var där mest snömassor. Orsaken skulle bero på att väggarna inte hade tillräcklig förbindning med stödjande ankarjärn som kunde motstått snömassan. Tursamt så var sakristian där 60-70 skolbarn höll lektion, fullständigt intakt. En altarprydnad hannt räddas. Församlingen använde ett torkhus, s. k. Ria, som ersättning men detta hus ansågs för otjänligt i längden. Församlingens kapellpastor och lärare Alfred Stenmetz skickade ganska omgående efter första Böndagen söndagen 4 mars, in en ödmjuk uppmaning till tidningarna om bidrag från allmänheten för en ny byggnad. Kollekt upptogs också i Gefle kyrka för ändamålet. Nämnas bör också brukspatron Hjalmar Petré som bidrog stort både vid första som andra byggnaden liksom han även år 1861 lovat ge 1000 riksdaler i årlig lön åt kapellpastorn. Genast påbörjades bygget av nuvarande kyrka under ledning av byggmästare Erik Lundin. Ritningarna var gjorda av arkitekt L. E. Åman. Redan första advent 1860 hölls första gudstjänsten i nya kyrkan som troligen bara bestod av ytterväggar och tak. 1862 var kyrkan färdigställd och 17 juni 1863 ägde invigningen rum. Mer kollekter för Järbo kyrka upptogs även 1866 i de större stadskyrkorna. Uppsättning av nya klockor i den skedde 1880. Arbetet för uppsättningen av kyrkklockorna leddes av ingenjör Lennerfeldt med material för uppsättningen skänkt av Inspektor Hedberg. Tidigare hade två trianglar, s. k. "klockvinklar" använts gjorda av Bessemerstål och tillverkades vid Högbo bruk. Dessa satt i en låg ställning där den stora klockvinkeln vägde 10 Lispund (85 kg) och hördes tre fjärdedels mil. 1914 installerades elektrisk belysning. 1949 sattes första tornuret upp efter en insamling bland församlingsborna. En restaurering genomfördes 1953 då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Båda trapporna till kyrkorummets läktare togs bort, taket över predikstolen sänktes och ett nytt värmesystem installerades. Vid mitten av 1990-talet försågs läktaren med ny trappa av säkerhetsskäl.

Inventarier
Altartavlan, som kallas "Påskmorgon", är utförd av Olle Hjortzberg. Två kyrkklockor gutna 1880 av klockgjutare Johan A. Beckman i Stockholm. De väger 11 centner (467,5 kg) och 8 centner (340 kg).

Orgel
En orgel blev byggd 1866 av Erik Adolf Setterquist i Örebro. Invigning skedde söndagen 23 december 1866 av kontraktsprosten Johan Reinhold Hillberg (1793–1868). En orgel blev skänkt av P. Andersson i Slättäng och invigdes söndagen 29 oktober 1905. Den nuvarande orgeln byggdes 1953 av Grönlunds orgelbyggeri AB, Gammelstad.

Källa: Wikipedia