Kungsäters gamla kyrka, idag en kyrkoruin, byggdes på 1100-talet. Det var ett rektangulärt långhus med en tresidig avslutning i öster. Murarna av gråsten var en och en halv meter tjocka och kyrkan mer än tjugo meter lång. Det fanns en klockstapel som vräktes omkull av den svåra julstormen 1638. Då krossades också de två kyrkklockorna. Senare byggdes ett nytt trätorn med en kyrkklocka som sedan 1693 ljudit över bygden, numera från den åttakantiga nya kyrkans torn.
I slutet av 1700-talet byggdes medeltidskyrkan ut åt öster, kanske var det en av bygdens storhetstider med en växande församling. De följande årtiondena brast emellertid underhållet och 1853 beslöt en kyrkostämma att en ny kyrka skulle byggas. Det dröjde nästan trettio år men juldagen 1881 hölls den första gudstjänsten i den ännu omålade och icke uppvärmda ovanliga centralkyrkan. En del material togs med från gamla kyrkan, annat såldes på auktion till församlingsmedlemmarna. De kraftiga stenväggarna var snart det enda som fanns kvar tillsammans med den vackra stigporten åt öster.
1947 iordningsställdes ruinen, bland annat för att hindra fortsatt förfall. Då gjordes också en inventering av gravkamrarna under golvet där Peder Rytterström, stackejunkrarna Göran och Olof Silfverlood med flera begravts. Runt kyrkoruinen finns ännu vackra och intressanta gravstenar kvar. Den sista från 1961 då C F D Lundgren, arrendator på Prästgården, begravdes.
Alldeles utanför kyrkogårdsmuren låg Kungsäters gamla prästgård. Vi befinner oss mitt i gränsbygderna mellan Sverige och Danmark. Striderna var många och påfrestande för båda sidor så en gång den 9 april 1471 samlades Sten Sture, Nils Sture, Gustaf Olsson (Stenbock) och Karl Bengtsson av vapen tillsammans med flera andra betydande män i prästgården för att sluta vapenvila, eller som det är formulerat ”och hava på våra och alla Sveriges inbyggares vägnar gjort en överenskommelse med konung Christiern, Danmarks och Norges och alla hans lands undersåtar och medhjälpare, vilken dag och frid skall börja åtta dagar efter 1 maj och obrottsligen till lands och vatten ståndande bliva till midsommardagen, då skall åter ett möte hållas i Stäckeborgs slott”.

För att under krigsåret 1941 påminna om detta fredsfördrag reste ortens män en minnessten, där prästgården en gång låg. Den kallas Fredsstenen och ståtar med en hälsning från tidigare århundraden ”Karske krigsmän främjade freden”.

Koordinater: 57.305811, 12.569379

Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder

78 Bilder