Hunnestads Kyrka
Varbergs Kommun
|
Hunnestads kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2002 tillhör Himledalens församling (tidigare Hunnestads församling) i Göteborgs stift. Den ligger i kyrkbyn Hunnestad i Varbergs kommun. Historia Kyrkobyggnaden Inventarier
Inventarier
Orgel Kyrkan var ej öppen vid besöket. Källa: Wikipedia – Hunnestads kyrka Fotodatum 20230516 Publicerad 20230722 Koordinater: 57.100268, 12.363227 Klicka på bilden för att komma till bildgalleriet med flera bilder 74 Bilder |
Hunnestads kyrka ligger i Hunnestad, ungefär en mil öster om Varberg i Halland. Den nuvarande kyrkan har en historia som sträcker sig tillbaka till en äldre kyrka på samma plats. Den äldre byggnaden brann år 1846, varefter en ny kyrka uppfördes. Under 1880-talet byggdes kyrkan om, förlängdes och fick sitt torn.
Det finns flera intressanta delar att undersöka i Hunnestads kyrkohistoria: den gamla kyrkans medeltida ursprung, branden 1846, 1800-talets nybyggnad, målningarna från 1954, de äldre kyrkliga föremålen och kyrkogårdens historia. Även det omgivande kulturlandskapet berättar om Hunnestads långa historia.
Ja, det har funnits en äldre kyrka på platsen. Varbergs kommuns kulturmiljöprogram beskriver den gamla kyrkan som troligen medeltida. Den eldhärjades svårt år 1846. Kulturmiljö Halland bekräftar att den nuvarande kyrkan uppfördes 1848 på grunden av sin föregångare.
Det är däremot inte klarlagt i vilken omfattning delar av den äldre kyrkobyggnaden finns kvar i dagens byggnad. Det innebär att kyrkplatsen är äldre än den kyrka vi ser i dag, men det går inte att utifrån de uppgifter som hittats säkert slå fast exakt när den allra första kyrkan byggdes.
Den äldre kyrkan beskrivs som sannolikt medeltida. Det innebär att den kan ha uppförts någon gång under medeltiden, perioden som i Sverige vanligen räknas från omkring 1050 till 1520-talet.
Många halländska sockenkyrkor byggdes under medeltiden, ofta som relativt enkla stenkyrkor med långhus och ett smalare kor i öster. Men utan mer detaljerad dokumentation om just Hunnestads äldre kyrka bör man inte slå fast att den hade en viss planform, ett visst byggnadsmaterial eller ett särskilt torn.
Det är också viktigt att skilja mellan att en kyrkplats har medeltida anor och att den nuvarande byggnaden innehåller medeltida murverk. Kulturmiljö Halland framhåller att omfattningen av eventuella medeltida byggnadsdelar i dagens kyrka är osäker.
Himledalens församling uppger att den nuvarande kyrkan är den tredje kyrkan på samma plats. Samtidigt berättar källorna att föregångaren brann 1846 och att den tornlösa ersättningskyrkan stod färdig 1848. Det finns alltså en uppgift om minst två föregångare i kyrkans lokala byggnadshistoria, men det tillgängliga materialet ger inte någon fullständig beskrivning av den allra äldsta kyrkans utseende eller byggnadsår.
För att få fram mer om den första kyrkan skulle man behöva gå vidare till äldre inventeringar, sockenhandlingar, kyrkoräkenskaper och eventuella beskrivningar av kyrkan före branden.
Den gamla kyrkan eldhärjades svårt 1846. Församlingen hade begränsade ekonomiska resurser, men beslutade ändå att bygga en ny kyrka på samma plats. Det visar hur viktig den befintliga kyrkplatsen var för socknens religiösa liv.
När en äldre kyrka brann kunde delar av inventarierna ibland räddas, men byggnadens konstruktion och inredning kunde också gå förlorade. I det material som hittats framgår inte i detalj vilka föremål från Hunnestads gamla kyrka som överlevde branden 1846. Därför bör man inte utan ytterligare belägg hävda att ett visst inventarium i dagens kyrka kommer från den medeltida byggnaden.
Den nya kyrkan uppfördes 1848 efter ritningar av arkitekten Carl Gustaf Blom Carlsson. Den byggdes på grunden av föregångaren och var till en början tornlös. Kyrkan hade alltså inte det torn som präglar dess nuvarande utseende.
Byggnaden tillhör den period under 1800-talet då många äldre svenska landsbygdskyrkor ersattes med större eller modernare kyrkor. Befolkningens behov, förändrade gudstjänstideal och önskemål om ljusare och rymligare kyrkorum bidrog till den omfattande ombyggnaden av kyrkor runt om i landet.
I Hunnestad valde församlingen att behålla kyrkplatsen. Den nya kyrkan blev därmed en fortsättning på en äldre lokal tradition, även om själva byggnaden förändrades kraftigt.
Under åren 1882–1883 byggdes kyrkan om och till efter ritningar av arkitekten Fredrik Ekberg. Då fick koret sin nuvarande utformning och kyrkan försågs med torn. Arbetena förändrade byggnaden så mycket att det huvudsakliga yttre utseendet i dag framför allt speglar 1880-talets ombyggnad.
Kyrkan har en relativt enkel, klassicistiskt präglad arkitektur. De viktigaste kännetecknen är vitputsade ytterväggar, rundbågiga fönsteröppningar med fönster av gjutjärn, sadeltak över långhuset, västtorn med lanterninhuv och spira samt huvudingång i väster genom tornets bottenvåning.
Kyrkan har en absid i öster, där koret ligger och där det finns en ingång till sakristian. En absid är en rundad avslutning på kyrkans östra del. Sakristian är det rum där prästen förbereder gudstjänsten och där kyrkliga föremål förvaras.
Kyrkans exteriör bedöms vara välbevarad sedan ombyggnaden 1882–1883. Den är därför ett tydligt exempel på hur många svenska landsbygdskyrkor förändrades under 1800-talet, då äldre kyrkor byggdes om för att motsvara nya krav på utrymme och utformning.
En av de mest framträdande konstnärliga utsmyckningarna i Hunnestads kyrka finns i absiden. Den målades år 1954 av konstnären Joel Mila. Huvudmotivet föreställer Jesus tillsammans med två apostlar i en båt.
Målningen är placerad i kyrkans östra del, där koret och altaret finns. Den religiösa scenen anknyter till evangeliernas berättelser om Jesus och lärjungarna. Båten är ett återkommande motiv i den kristna bildkonsten och förknippas bland annat med lärjungarnas liv och Jesu verksamhet vid Galileiska sjön.
Joel Mila arbetade med flera former av kyrklig utsmyckning, bland annat väggmålningar, takmålningar, glasfönster och annan konst. Målningen i Hunnestad hör till kyrkans moderna konsthistoria och ska inte förväxlas med eventuella utsmyckningar som kan ha funnits i den äldre kyrkan före branden 1846.
Trots att den nuvarande kyrkobyggnaden huvudsakligen präglas av 1800-talet finns det äldre föremål i kyrkans ägo.
Bland kyrkans äldre inventarier finns en nattvardskalk och en patén som dateras till 1700-talet. En patén är en liten tallrik som används tillsammans med kalken vid nattvarden. Kalken används för nattvardsvinet och paténen för nattvardsbrödet.
Föremålen är intressanta eftersom de visar att äldre kyrkliga inventarier kan ha bevarats genom flera generationer, även när själva kyrkobyggnaden har brunnit eller byggts om.
Det går däremot inte att utifrån de uppgifter som hittats säkert fastställa om kalken och paténen användes i den medeltida kyrkan, i byggnaden som brann 1846 eller om de anskaffades under 1700-talet för en senare period av kyrkans verksamhet.
Ett annat uppmärksammat föremål är en svart mässhake som köptes in 1897. En mässhake är ett liturgiskt plagg som prästen bär vid vissa gudstjänster. Den svarta färgen har traditionellt förknippats med sorg och begravning, även om användningen varierat mellan olika kyrkliga traditioner.
Mässhaken införskaffades efter 1880-talets stora ombyggnad och hör därmed till den period då kyrkan fick mycket av sitt nuvarande utseende.
Det tillgängliga materialet ger inte någon fullständig förteckning över den äldre kyrkans inventarier före branden 1846. För att kunna identifiera föremål som kan ha överlevt branden behöver man hitta äldre inventarieförteckningar, kyrkoräkenskaper eller beskrivningar från tiden före nybyggnaden.
Sådana handlingar kan ibland innehålla uppgifter om dopfunt, altare, predikstol, kyrkklockor, ljusstakar, nattvardskärl och textilier. Det är därför ett område där vidare arkivforskning kan ge mer information.
Hunnestads kyrkogård ligger runt kyrkan och har enligt Himledalens församling troligen använts som begravningsplats sedan medeltiden. De äldsta gravsättningarna finns närmast kyrkan, vilket är vanligt på äldre svenska kyrkogårdar.
Kyrkogården har en rektangulär planform och omges av en mur av natursten. Runt den finns en trädkrans med bland annat lind, lönn och kastanj. Gångsystemet består av en asfalterad gång som leder från grinden i väster runt kyrkan mot grinden i nordöst, kompletterad av grusgångar mellan vissa gravkvarter.
Kyrkogården utvidgades år 1880 och på nytt år 2007. Utvidgningen 1880 sammanföll med den period då kyrkan genomgick stora förändringar och fick sitt nuvarande torn. Den senare utvidgningen visar att kyrkogården fortsatt att användas och anpassas till församlingens behov.
I dag finns kistgravplatser och urngravplatser i kvarteren 1–5 samt askgravplatser i kvarteren 4 och 5. Församlingen uppger att det inte finns någon minneslund på kyrkogården.
Kyrkogårdens äldsta delar kan vara särskilt intressanta för lokalhistorisk forskning. Äldre gravstenar kan innehålla namn på gårdar, yrken, familjer och personer som spelat en roll i socknens historia. Gravstenarnas ålder och inskrifter kan också ge ledtrådar om hur samhället förändrats under 1800- och 1900-talen.
Hunnestads historia är äldre än den nuvarande kyrkobyggnaden. Varbergs kommuns kulturmiljöprogram beskriver Hunnestad som en socken i det halländska slättlandskapet. Byns äldsta kända skriftliga omnämnande i det materialet är från 1461, då ortnamnet återges som Hundestade.
Detta är det äldsta skriftliga belägg som anges i den källa som hittats. Det betyder inte att byn grundades just då. Ortnamn och bebyggelse kan vara betydligt äldre än de första bevarade skriftliga uppgifterna.
I jordeboken från 1646 redovisas Hunnestad som en relativt betydande by. Enligt kommunens kulturmiljöprogram upptogs där åtta hela skattehemman, fem hela kronohemman och ett halvt kyrkohemman.
Ett hemman var en enhet för jordbruk och beskattning. Skattehemman innebar i huvudsak att jorden beskattades som skattejord, medan kronohemman tillhörde kronan. Kyrkohemman var knutna till kyrkliga ändamål.
Uppgifterna visar att Hunnestad hade en etablerad jordbruksbygd och en relativt omfattande gårdsstruktur under 1600-talet. Kyrkan låg därmed i ett samhälle där jordbruket var en central del av ekonomin och vardagslivet.
Kommunens kulturmiljöprogram beskriver hur landsvägen mellan Träslöv och Grimeton kantas av gravhögar från förhistorisk tid. Det omgivande landskapet består till stor del av öppna åkrar, medan marken längre norrut blir mer böljande och sluttar ned mot Himleåns dalgång.
Gravhögarna visar att området har använts och präglats av människor långt före den medeltida kyrkans tid. De är en del av den större fornlämningsmiljö som omger Hunnestad.
Det är dock viktigt att skilja mellan dessa förhistoriska gravar och kyrkogården. Gravhögarna är inte i sig bevis för att en kyrka fanns här under förkristen tid. De visar i stället att området har en lång bebyggelse- och brukningshistoria.
Det finns även arkeologiska undersökningar från Hunnestad som inte enbart handlar om kyrkan. Kulturmiljö Halland har publicerat en rapport om en arkeologisk utredning vid fastigheterna Hunnestad 5:24 och 5:13. En annan rapport har titeln Från stenålder till vikingatid i Hunnestad.
Dessa undersökningar är intressanta för att förstå Hunnestads äldre landskap och bebyggelse. De ska dock inte automatiskt tolkas som arkeologiska undersökningar av kyrkans grund eller av den äldre kyrkobyggnaden. För att avgöra om resultaten har direkt koppling till kyrkplatsen måste man kontrollera undersökningsområdenas läge och rapporternas fyndbeskrivningar.
Eftersom den nuvarande kyrkan byggdes på grunden av föregångaren kan det finnas äldre byggnadsdelar eller spår i marken, men det är inte bekräftat i det material som hittats i vilken omfattning sådana lämningar finns kvar.
Om markarbeten genomförs nära en äldre kyrkplats kan arkeologiska undersökningar ibland påträffa äldre murrester eller grundläggningar, gravläggningar från äldre skeden av kyrkogårdens användning, äldre golvnivåer eller byggnadslager samt föremål från kyrkans och kyrkogårdens brukningstid.
Detta är möjliga typer av lämningar, inte en lista över fynd som faktiskt har dokumenterats i Hunnestads kyrka. Någon specifik arkeologisk rapport som säkert visar att en äldre medeltida kyrkgrund har undersökts här har inte identifierats i det material som ligger till grund för texten.
Himledalens församling uppger att kyrkan genomgick en yttre renovering mellan april och augusti 2009.
Kulturmiljö Hallands publikationsförteckning innehåller även en rapport från 2016 med titeln Hunnestads kyrka, renovering av fönster och fasadlagning. Det visar att vård av kyrkans yttre delar har fortsatt även efter renoveringen 2009.
Under oktober och november 2021 byggdes en ny trappa och ramp vid kyrkans västra ingång. Arbetet dokumenterades av Kulturmiljö Halland i rapporten Hunnestads kyrka – ramp, rapportnummer 2021:69.
Den äldre trappan hade skador och ersattes med en ny lösning. Rampen och trappan utformades med natursten, bland annat grå Kullagranit och svart Biskopsgårdsdiabas. Arbetena utfördes under antikvarisk medverkan eftersom kyrkan omfattas av kulturmiljölagens skydd. Rapporten bedömde att förändringen inte påverkade kyrkans helhetsintryck negativt.
Detta är ett exempel på hur en historisk kyrka behöver anpassas för dagens användning samtidigt som dess kulturhistoriska värden bevaras.
I kyrkans närhet finns också en äldre skolbyggnad som är viktig för förståelsen av kyrkbyn. Varbergs kommuns kulturmiljöprogram uppger att Hunnestads gamla skola var i bruk under hundra år, från 1867 till 1967. Byggnaden används i dag som församlingshem.
Skolans placering nära kyrkan är typisk för många äldre svenska sockencentra. Kyrkan, skolan, prästgården och gårdarna bildade tillsammans ett lokalt centrum för religion, utbildning och samhällsliv.
Kulturmiljöprogrammet hänvisar även till en laga skifteskarta från 1852, där den centrala delen av Hunnestad visas med gårdar längs bygatan och prästgården norr om kyrkan. Kartan ger en bild av hur bymiljön såg ut kort efter att den nya kyrkan hade uppförts.
Hunnestad har haft olika organisatoriska tillhörigheter genom tiderna. Enligt Hallands Släktforskarförenings sammanställning hörde Hunnestad och Gödestad ihop fram till 1961. Från 1962 till 2002 ingick Hunnestad tillsammans med Grimeton, Rolfstorp, Gödestad, Skällinge och Nösslinge i en större församlingsorganisation.
År 2002 bildades Himledalens församling genom att de sex församlingarna omvandlades till den nya organisationen.
För släktforskare finns det också användbara historiska källor. Hallands befolkning anger att Hunnestads födelsebok börjar 1618, vigselboken 1666 och dödboken 1686. Husförhörslängderna börjar 1777.
Kyrkoböckerna kan ge upplysningar om präster, familjer, gårdar, flyttningar och dödsfall. De kan också bidra till att identifiera personer som nämns i äldre kyrkliga handlingar eller som har gravar på kyrkogården.
Den gamla kyrkan: En äldre kyrka fanns på platsen och beskrivs som sannolikt medeltida. Den brann svårt 1846. Den exakta byggnadshistorien före branden är ännu inte klarlagd i de källor som hittats.
Kyrkan från 1848: Den uppfördes efter ritningar av Carl Gustaf Blom Carlsson på grunden av föregångaren och var ursprungligen utan torn.
Ombyggnaden 1882–1883: Arkitekten Fredrik Ekberg ritade om- och tillbyggnaden. Då fick kyrkan torn och sin nuvarande korutformning.
Målningen från 1954: Joel Mila målade absiden med en scen som föreställer Jesus och två apostlar i en båt.
Äldre inventarier: Kyrkan har bland annat en svart mässhake inköpt 1897 och en nattvardskalk och patén från 1700-talet.
Kyrkogården: Den har troligen använts sedan medeltiden och utvidgades 1880 och 2007.
Kyrkbyn: Hunnestad är skriftligt belagt sedan 1461 och har en lång jordbrukshistoria. Förhistoriska gravhögar i landskapet visar att området användes långt före den nuvarande kyrkans tid.
Modern vård: Kyrkan har renoverats utvändigt 2009, fönster och fasad har åtgärdats 2016 och en ny tillgänglighetsramp byggdes 2021.
Det viktigaste som återstår att undersöka är den gamla kyrkans exakta utseende, byggnadsår och inventarier före branden 1846. För att komma vidare med just detta behövs äldre kyrkobeskrivningar, inventarieförteckningar, kyrkoräkenskaper och eventuella ritningar eller uppmätningar från tiden före nybyggnaden.
Himledalens församling – Hunnestads kyrka
Himledalens församling – Hunnestads kyrkogård
Kulturmiljö Halland – Hunnestads kyrka, ramp (2021:69)
Varbergs kommun – Kulturmiljöprogrammet, del 2
Kulturmiljö Halland – rapportförteckning
Kulturmiljö Halland – arkeologisk utredning vid Hunnestad 5:24 och 5:13
Hallands befolkning – Hunnestads församlingssida
| Kommun | Varberg |
| Län | Halland |
| Byggnadsår | 1848 (Långhuset), 1883 (Tornet) |
| Stift | Götebirg stift |
| Pastorat | Varbergs pastorat |
| Församling | Himledalens församling församling |
| Hemsida | Svenska Kyrkan |
| Öppettider | Inga fasta tider |
| Telefon | 0340-813 00 |
